Med livet som insats

Rana är 10 år. I stället för att sova ligger hon och oroar sig över var hennes familj ska ta vägen härnäst. Hennes framtid är osäker. Rana är på flykt, tillsammans med miljontals andra som precis som hon tvingats lämna sina hem.

Vi blickar tillbaka på vad som egentligen har hänt de senaste åren. Detta är flyktingkrisen.

Kriget börjar - och tar inte slut

Den arabiska våren blir början på en konflikt, och en humanitär kris, som ska komma att pågå längre än vad någon vid det här laget kan ana. Året är 2011.

Samtidigt som protesterna mot Assad-regimen växer i Syrien blir situationen för landets befolkning allt svårare. Det kommer rapporter om giftgas, tortyr. Civila utsätts för flygbombningar. Flykten börjar, de första lägren öppnas i Turkiet.

Läs mer: Därför flyr Syrierna

Förutom den egna regimen börjar terrorgruppen Islamiska Staten ta över allt större områden i Irak och Syrien. Nu flyr allt fler sina hem, många till grannländerna. Familjer splittras i konfliktens kaos.

I april 2013 varnar FN-organet UNHCR:s högsta chef, Antonio Guterres, för att det som händer i Syrien kommer att få stora globala konsekvenser.Två miljoner syriska flyktingar befinner sig på flykt i slutet av året. Ett år senare, 2014, har konflikten i Syrien gjort att 22 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp.

Samtidigt ökar flyktingströmmen till EU. De allra flesta kommer ifrån Syrien. Irak, Afghanistan, Somalia och Eritrea är andra länder där krig och konflikter tvingar människor att fly.

Klicka på ett ursprungsland för att se hur flyktingarna fördelar sig i EU 2014.

Resorna som aldrig når fram

60 miljoner. Så många människor befinner sig på flykt i världen i mitten av 2015, enligt FN-organet UNHCR. Fler än 12 miljoner syrier har lämnat sina hem.

Fortfarande är den absoluta majoriteten på flykt i grannländerna eller inuti sina hemländer, men trycket på EU börjar växa. Sverige och Tyskland är de länder som tar emot flest asylansökningar.

250.000 människor tros vid det här laget ha dödats i inbördeskrigets Syrien.

Läs mer: Rekordmånga människor på flykt

Samtidigt kommer rapporter om en alarmerande ökning av antalet personer som ger sig ut i båtar över Medelhavet för att ta sig till Europa. Utanför Italien och Greklands kust kapsejsar båtar nästan dagligen och rapporterna om dödsolyckor kommer allt oftare.

Även på Europas motorvägar är döden närvarande. I augusti hittas en övergiven lastbil i östra Österrike. I lastutrymmet hittas 71 personer som kvävts till döds. Fyra av dem är barn.

Händelsen väcker starka reaktioner över hela världen eftersom den sätter ljus på ännu ett av de livsfarliga sätt som människor tar sig fram på sin väg genom Europa.

Och vid den turkiska västkusten pågår en blomstrande marknad. Människosmugglare tjänar hundratals dollar på att skicka ut människor i gummibåtar över Medelhavet. SVT träffar Abu Steif, en före detta skräddare från Aleppo som nu bott i Turkiet i tre år med sin fru och dotter. Hans jobb är att hitta flyktingar och koppla samman dem med de turkiska smugglarna.

Flyktingmottagandet sviktar

De båtar som når land, i Italien eller Grekland, möter länder som kämpar för att klara av att ta emot alla de människor som kommer. I många av EU-länderna har flyktingarna svårt att få asyl och på grund av Dublinförordningen väljer många att ta sig vidare genom Europa till länder som Tyskland och Sverige.

Dublinförordningen – flyktingars asylansökningar ska prövas i det första EU-landet man kommer till. Om man därefter fortsätter till ett annat land kan man skickas tillbaka till det första landet.

En enorm folkvandring har tagit sin början. Miljontals människor tar sig till fots från land till land, illegalt över gränserna, i hopp om att hitta en plats att kunna slå sig till ro.

Flyktinglägren växer. I Tjeckien väcker mottagandet kraftiga reaktioner då man märker flyktingar med nummer på armarna. I Ungern blir läget alltmer ansträngt och kaos utbryter då flyktingar bland annat stormar tågstationen i huvudstaden Budapest.

SVT:s korrespondent Ulrika Bergsten möter en familj som försöker ta sig från Serbien, över den ungerska gränsen, på sin väg in i Europa.

I Belgrad, Serbien, väntar Yasser al-Fattah på att kunna ta sig vidare. Familjen har färdats hela vägen från Libanon till Turkiet, Grekland, Makedonien och till slut Serbien. Nu oroar sig Yasser för att han inte kommer att kunna ge sig familj den trygghet de letat efter. Han är inte säker på att familjen är välkommen i något av Schengen-länderna.

Resorna över Medelhavet fortsätter – och blir om möjligt farligare då bevakningen i till exempel Turkiet stärks, vilket får människor att sjösätta sina små gummibåtar på mer utsatta platser.

Som Tariq och hans vänner, som SVT:s Stefan Åsberg och Niclas Berglund följer innan de ger sig av i natten. Eller 24-åriga Hetam och hennes son, som gör sig redo för att göra resan från Turkiet till Sverige.

Gränserna stärks - kaos bryter ut

Trycket i Europa ökar. 4.000 personer tar sig in i Ungern från Serbien – under en dag. Många är på väg till andra länder där de hoppas kunna få asyl. I september ger tusentals människor sig av för att gå till fots till Österrike.

De flesta tar sig till Tyskland som räknar med att ha tagit emot 1,5 miljoner människor innan 2015 är över. Flera länder inför gränskontroller och under veckorna som kommer följer rapporter om kravallpolis som drabbar samman med stora grupper av flyktingar och migranter på flera håll i Europa. Särskilt oroligt är det i Ungern där polisen bland annat sprutar tårgas mot de som försöker ta sig över gränsen.

Och för de tusentals människor som tagit sig vidare till Kroatien – på rutten mot Slovenien, Österrike och sedan Nordvästeuropa – blir det snabbt kaotiskt.

På Medelhavet fortsätter de livsfarliga båtresorna att skörda liv. Treårige Alan Kurdi får aldrig se Europa. Bilden på honom, drunknad vid strandkanten, sprids över hela världen. Den enda i familjen som överlever är fadern, Abdullah Kurdi, som kan berätta om resan som blev slutet för hela hans familj.

I Aktuellt förklarar professor Hans Rosling flyktingströmmarna, varför den stora krisen inte utspelar sig i Europa – och varför flyktingarna inte flyger i stället för att ge sig ut på de farliga resorna på Medelhavet.

I slutet av sommaren stänger Ungern till slut helt sin gräns. Ett fyra meter högt staket byggs mot Serbien. En ny flyktväg växer fram – mellan Serbien och Kroatien. Tusentals människor tar sig in i Kroatien varje dag och det dröjer inte länge innan situationen även där blir ohållbar. I mitten av september stänger Kroatien sina gränser.

Rekordmånga kommer till Sverige

Fler människor söker sig till Sverige än någonsin tidigare. Migrationsverkets höjda prognoser avlöser varandra. I slutet av hösten 2015 kommer fler flyktingar att ha kommit till Sverige än under Balkankriget 1992.

Migrationsministerns prognos stämmer. Under månaderna som kommer blir läget allt mer desperat. Migrationsverket larmar om en stor brist på asylboenden och flera kommuner är oroliga över att inte klara av att ta hand om de som kommer. Polisen uppger att tiotusentals flyktingar är försvunna i Sverige i väntan på asyl. I brist på boenden flyttar människor in i gymnastiksalar, eller sover på gatan.

Regeringen meddelar i början av oktober att man förbereder sig för att sätta upp tillfälliga tältläger. Avvisningar ska påskyndas.

Fördelningen av flyktingar i landets kommuner är ojämn, och det börjar bli tungt för de kommuner som tar emot flest. Migrationsverket kämpar för att kunna hantera den stora mängden asylansökningar och på grund av den stora tillströmningen av nya medborgare i vissa kommuner växer personalbristen inom flera områden.

Skolan har stora problem då man får ta emot många nya elever, boendeplatserna tar slut och vårdköerna växer.

Kommunerna som tagit emot flest flyktingar per invånare

Men när kommunernas verksamhet har svårt att ta hand om de nyanlända träder frivilligkrafter fram på många håll – som i Linköping där 16-årige Alisha Ali från Afghanistan kan lämna HVB-hemmet och flytta in hos Marie Aldrev, som öppnat upp sitt hem för nyanlända.

Och på Grytans flyktingboende utanför Östersund görs ett löparprojekt som skapar stor glädje i under de kyliga springturerna.

Samtidigt har EU-länderna enats om ett program för att lösa den akuta flyktingsituationen och det införs en temporär fördelning med bindande kvoter, vilket innebär att alla länder i EU ska ta emot flyktingar. Dessutom stärks kontrollerna vid unionens gränser.

Under året som gått har de många stängslen och stängda gränserna gjort att flyktingarnas vägar genom Europa ändrats. Och även där gränserna stärkts tar sig många människor igenom på sin väg mot länder som Tyskland och Sverige.

Trots att hösten gör det svårare att ta sig över Medelhavet fortsätter båtarna att komma in till Grekland och Italiens kust. I det kalla vattnet håller en 18 månader gammal pojke på att gå samma öde till mötes som treårige Alan Kurdi.

Flyktingkrisen är nu den värsta humana krisen sedan andra världskriget. Vid det här laget har fler än 700.000 personer tagit sig till Europa. 3.000 har drunknat på vägen.

Gränskontrollerna blir verklighet

Sverige ber om hjälp att fördela asylsökanden till andra EU-länder och migrationsminister Morgan Johansson varnar flera gånger för att boendeplatserna på landets asylboenden snart kan ta slut. Migrationsverkets prognoser fortsätter att skrivas upp.

I slutet av oktober når alla partier utom V och SD en överenskommelse om migrationspolitiken som bland annat innebär en lag som tvingar alla kommuner att ta emot flyktingar.

Läs mer: Så såg uppgörelsen ut

Under hösten sätts asylboenden i brand vid flera tillfällen. I december kommer antalet bränder att vara uppe i 40 stycken. Något som oroar statsminister Stefan Löfven.

Den 12 november inför regeringen tillfälliga gränskontroller på tåg- och färjetrafik mellan Danmark och Sverige, men även på färjan mellan Danmark och Tyskland. Ett stängsel sätts upp på tågstationen i Kastrup och alla som vill åka till Sverige måste kunna visa upp ett giltigt ID. Även Danmark funderar på att skärpa gränskontrollerna.

Vid en presskonferens ett par veckor senare meddelar regeringen att den svenska migrationspolitiken ska anpassas till EU:s miniminivå, vilket innebär att:

Åsa Romson, Miljöpartiets språkrör, är starkt berörd och har svårt att hålla tillbaka tårarna under presskonferensen.

Flyktingströmmarna har samtidigt nått nya rekord. Under oktober månad flyr 218.000 människor över Medelhavet, nästan lika många som under hela 2014.

I slutet av november börjar Makedonien bygga ett stängsel längs landet södra gräns mot Grekland, dit många fortsätter att anlända med båtar. Österrike bygger ett stängsel vid en gränsövergång till Slovenien, för att få kontroll över de stora flyktingströmmarna på väg uppåt i Europa, och Slovenien bygger ett eget stängsel mot Kroatien.

I Makedonien möter SVT:s team 35-årige Achraf Oueddrime från Marocko, som stoppas av ett tre kilometer långt staket, tvinnat med taggtråd.

Många skickas tillbaka

I slutet av 2015 börjar siffrorna vända i Sverige, antalet personer som söker asyl minskar och antalet personer som återvänder hem ökar.

Läs mer: Kraftig minskning av asylsökande

Men läget är ansträngt. Sex av tio svenska kommuner uppger i januari i år att man har stora problem med mottagandet av flyktingar. Inrikesminister Anders Ygeman säger i en uppmärksammad intervju att uppemot 80.000 personer som sökt asyl i Sverige kan komma att utvisas.

För de som faktiskt har fått asyl har livet i det nya landet börjat. Åttaårige Baraa har flytt genom Europa – från Syrien till Sverige. Han ska precis börja skolan när SVT träffar honom, i hans nya hem i Hultsfred.

Ute i Europa är krisen djupare än någonsin. Flyktingströmmarna visar inga tecken på att mattas av. Bara under de första två månaderna av 2016 når över 110.000 människor Grekland och Italien. 400 dör på vägen.

I mars träffar EU och Turkiet ett avtal som innebär att flyktingar ska skickas tillbaka från Grekland till Turkiet.

Läs mer: Så ser avtalet med Turkiet ut

I Turkiet är konsekvensen av det senaste årets katastrofer på Medelhavet plötsligt påtaglig, vid gravplatsen för oidentifierade personer som spolats iland längs kusten.

Osäkerheten bland de flyktingar som befinner sig i Europa växer. Allt fler länder stänger sina gränser och det har blivit svårare att göra den farliga resan över Medelhavet till Grekland, eftersom avtalet mellan Turkiet och EU gör att flyktingar skickas tillbaka till Turkiet om de överhuvudtaget når den grekiska kusten.

Många familjer sitter fast på vägen, andra betalar dyra pengar för att ta sig med hjälp av människosmugglare förbi de stängda gränserna landvägen, till exempel från Turkiet via Bulgarien eller Serbien – eller över Medelhavet från Libyen till Italien.

I Grekland, på ön Lesbos dit så många båtar fortfarande fortsätter att anlända, ligger en liten flicka och oroar sig för framtiden. Hon heter Rana och har varit i flyktinglägret i två veckor. Familjen överlevde resan över Medelhavet, men hon drömmer ofta mardrömmar om hur familjen försvinner från henne.

Rana är bara 10 år, men har levt halva sitt liv i ett krig. Flera gånger under den långa resan från Aleppo har hon varit säker på att hon skulle dö.

Ella Berger, ella.berger@svt.se

Martin Hedström, martin.hedstrom@svt.se