Inför toppmötet: Klimatlöften otillräckliga

Smältande glaciärer, stigande havsnivåer, en temperatur som ökar. Vid det här laget känns bilden igen. Den globala uppvärmningen är en av vår tids ödesfrågor. Trots att forskarvärlden länge varnat för konsekvenserna fortsätter mängden koldioxid i jordens atmosfär att öka. År för år.

Men världens länder har nu insett att det måste till en gemensam insats för att bromsa klimatförändringarna. Den 30 november till 11 december samlas över 190 länder i Paris för ett klimatmöte som kan bli avgörande för hur jordens framtid ser ut. Målet är att hitta en rättsligt bindande överenskommelse vars syfte är att den globala uppvärmningen inte överskrider två grader över den förindustriella nivån.

Alla länder har uppmanats att lämna in sina klimatlöften om hur mycket just de ska sänka sina utsläpp av växthusgaser de kommande 15 åren. Den amerikanska icke vinstdrivande klimatorganisationen Climate Interactives senaste analys av löftena är dock dyster och deras farhågor stärks av andra oberoende forskningsinstitut.

Om inga förändringar görs utan om alla fortsätter som vanligt räknar FN:s klimatpanel med en temperaturhöjning på mellan fyra och fem grader till år 2100. Om klimatavtalet i Paris följer ländernas inlämnade löften minskar vi temperaturhöjningen till 2,7-3,1 grader. Det är alltså fortfarande en bit kvar till tvågraders-målet.

Av växthusgaserna är det koldioxiden vi släpper ut mest av. Om vi ska lyckas med tvågradersmålet får vi enligt FN:s klimatpanel släppa ut högst tusen miljarder ton koldioxid totalt. År 2011 hade vi historiskt redan släppt ut hälften av det. Och fortsätter vi som nu når vi tusen miljarder ton sammanlagda utsläpp redan år 2045.

Som man kan se i diagrammet nedan så har koldioxiden i atmosfären gått upp och ner de senaste hundratusentals åren. Men de senaste århundradena har nivån bara fortsatt stiga. Sedan mitten av 1800-talet har forskare världen över blivit mer och mer säkra på sambandet mellan koldioxid och global uppvärmning. Enligt FN:s klimatpanel råder det numera ingen tvekan om att ökade växthusgaser höjer världens medeltemperatur.

Genom att mäta mängden koldioxid i is som frös för hundratusentals år sedan har forskare kunnat visa hur gasens förekomst har ökat och minskat i atmosfären över tid. Och framför allt att den i dag är uppe i en rekordhög nivå.

Ju mer temperaturen stiger, desto allvarligare blir konsekvenserna. Här följer några av de största.

• Extremt väder

  

  Bild: TT.

  Jordens nederbörd kommer att omfördelas vilket påverkar vår tillgång till vatten och hur och var vi kan odla vår mat. Jorden får längre och intensivare värmeböljor och torka vilket för med sig brist på vatten och mat och hettan i sig kan vara direkt farlig för redan utsatta grupper som små barn och gamla. Dessutom kan det innebära fler skogsbränder.

  Det kommer bli mer extremt väder i form av till exempel orkaner vilket dels är en omedelbar fara för människors hälsa och våra samhällen, dels innebär en risk att sjukdomar sprids och mat förstörs. Vad vi kan odla och var vi kan odla det kommer att ändras. Vissa djur- och växtarter som inte kan förflytta sig tillräckligt snabbt riskerar att försvinna.

• Havsnivån stiger

  

  Bild: TT.

  När jordens temperatur stiger höjs den globala havsnivån av främst två skäl. Den ena är att jordens land-isar smälter och helt enkelt fyller på mängden vatten i våra hav. Den andra är att haven själva expanderar i och med att luftens temperatur värmer upp dem. Ju varmare vatten är, desto mer utrymme tar det nämligen upp. Flera av världens femton största städer ligger längs kusten, till exempel New York och Mumbai.

  I takt med att havsnivån stiger kommer områden nära kusten hamna under vattenytan. Även om en hel stad inte hamnar under vatten så förvärras konsekvenserna av till exempel översvämningar och orkaner väldigt eftersom vattnet kommer kunna ta sig längre in på land.

  Det har på vissa platser redan inneburit att dricksvattenkällor blivit förstörda och kan alltså leda till vattenbrist. Om våra kustnära boenden inte går att använda längre leder det till stora befolkningsomflyttningar.

• Havet blir surare

  

  Bild: TT.

  Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer av ämnet absorberas i våra hav och ju mer försurat blir det. Många havslevande växter och djur som till exempel koraller, musslor, kräftdjur och vissa växtplankton påverkas negativt vilket i sin tur påverkar nästa led i näringskedjan ända upp till oss människor. Det finns en stor risk att det påverkar vår möjlighet att få mat från havet.

  En fråga är också hur mycket koldioxid som haven faktiskt kan absorbera. Om inte haven kan ta upp mer så betyder det att en ännu större del kommer att stanna kvar i atmosfären. Vad försurningen mer kommer att innebära för konsekvenser vet man inte säkert.

  Källor: Vostok ice core data, Law Dome Ice Core 2000-Year CO2 från NOOA, CAIT (World Resources Institute), Climate Action Tracker, Climate Interactive, UNFCCC, IPCC, Nasa, NOOA, INDC-dokument.