Ivar Arpi
Jag vill gärna vara där det är obekvämt, där det är obehagligt att vara, där det är känsligt, där det är frågor som är tabu.
KOMMUNISTEN
Han är kommunisten som bytte politisk sida. Ledarskribenten Ivar Arpi väcker starka känslor på vänsterkanten.
– Jag kallade mig själv för kommunist, min familj var röd, mina vänner var röda och alla vi umgicks med var röda. Vänsterns värderingar sitter i ryggmärgen, säger han.
Ivar är född och uppvuxen i landshövdingehus i Majorna i Göteborg, med matlag på gården och stark vänsterideologi.
Han minns särskilt ett tillfälle då en pappa på gården klippte till en av de andra papporna.
– När jag frågade mamma varför, sa hon att det berodde på att den arga pappan inte tyckte om borgare. När jag frågade vad en borgare var, fick jag till svar att det var en som röstade på Socialdemokraterna.
I samband med kravallerna i Göteborg 2001, då han demonstrerade mot George W Bush, började Ivar ifrågasätta sin ideologi.Och efter terrorattacken mot World Trade Center vacklade han ännu mer i sin tro.
I dag är det få som känner till Ivar Arpis politiska bakgrund. Som högerdebattör ses han ofta som ond och många av hans gamla vänner har vänt honom ryggen.
Mina närmaste vänner är kompisar med mig TROTS att jag är ledarskribent på Svenska Dagbladet – inte på grund av det.
OPINIONSBILDAREN
Ivar Arpi är näst äldst i en syskonskara om fyra. Pappa är journalist och mamma lärare. Som liten var Ivar sportintresserad, hade svårt att sitta still och hamnade ofta i slagsmål.
– En gammal kompis, som i dag är Kapten Röd, sa någon gång att jag nog fick skylla mig själv lite eftersom jag aldrig kunde hålla käften. Så var det nog, och så är det nog fortfarande, säger han.
Som opinionsbildare ser Ivar migrationsfrågan - och hur Sverige och Europa ska hantera den - som en ödesfråga. En politiskt vattendelare.
– Det har blivit den viktigaste frågan för att kategorisera var människor står. På många sätt har den och relaterade frågor ersatt höger- eller vänsterskalan.
I samband med traumatiska händelser, som terrordåd eller uppmärksammade dödsfall, får Ivar ta emot mycket hot och hat. Ibland utan att ens ha sagt ett ord om händelsen.
Av sina politiska motståndare hölls han till exempel personligt ansvarig både för skolattacken i Trollhättan och för att den lille kurdiske pojken Aylan Kurdi drunknade.
När folk hatar mot mig eller mot folk på min kant, högerkanten, gör de det ofta i sitt eget namn – det är jurister, journalister, akademiker – det ser annorlunda ut.
VINNARSKALLEN
Trots sin framträdande position som ledarskribent har Ivar haft svårt med den offentliga biten - att gå från en okänd tillvaro till att bli mer av en symbol än en riktig människa.
– Det finns en press hos många i Sverige att ta avstånd från folk med andra åsikter, säger han. Man använder i debatten framträdande personer för att visa samhörighet och markera avstånd. Denna polarisering gör oss helt klart dummare.
När han blir intervjuad i internationella medier ses han ibland till och med som vänster, än som någon som på hemmaplan är känd för att vara höger.
– Det visar väl bara att vi är ett litet land med en märklig mittposition. Det var inte så länge sedan sossarna hade den striktaste invandringspolitiken. Men minnet är kort.
Ivars vinnarskalle är något som följt honom genom livet, oavsett om det handlar om sällskapsspel eller politiska debatter. Planering och förberedelse är viktigt, menar han.
Under skolåren var han en framgångsrik schackspelare. Med sitt strategiska tänkande kammade han hem fina pokaler till Kungsladugårdsskolan i Majorna.
SVT Opinion utmanade den gamla schackmästaren i ett parti.
En likhet mellan ett schackparti och politiska debatter är att den som är bäst förberedd kommer att vinna.
HUNDÄGAREN
Ivar beskriver sig själv som en person som njuter av diskussion och att röra om i grytan. Trots det hat och hot han ofta får ta emot ser han ändå ett värde i konflikten som skapas.
– Det är väl min syn på demokrati. En konstruktiv konflikt leder saker framåt. Man tvingas slipa argumenten och ta reda på hur det faktiskt ligger till. När jag gör mitt jobb som bäst så stimulerar jag i alla fall tanken hos människor, oavsett om de håller med eller inte.
På sin fritid hinner han inte med lika mycket konflikter. Det mesta av tiden går åt till familjen. Ivar blev nyligen pappa för andra gången.
Men däremellan hinner han med en del träning. Ivar har precis färdigställt ett gym nere i källaren i sin bostadsförening, en plats för boxning och styrketräning.
– Dessutom har jag min lilla mops Bibbi som jag tar ut på långpromenader. Jag har blivit lite av en "crazy dog man" på äldre dar, säger han och skrattar.
Det är ett av de få naturliga sätten att träffa andra människor på – att gå ut med hunden och träffa andra hundar.
OM IVAR ARPI
Namn: Ivar Axel Arpi.
Född: 21 november 1982 i Göteborg.
Familj: Hustru , två barn och en mops.
Bor: Uppsala.
Gör: Politisk skribent och borgerlig debattör. Arbetar som ledarskribent på Svenska Dagbladet. Tidigare ledarskribent på Göteborgs-Posten, Hallandsposten och Liberala Nyhetsbyrån. Tidigare redaktör för Axess magasin och det borgerliga samhällsmagasinet Neo.
Beskriv dig själv: Njuter av diskussion och konstruktiva konflikter. När jag gör mitt jobb som bäst stimulerar jag tanken hos människor.
På fritiden: Umgås allra helst med familjen. Helst långpromenader i naturen där både mops och barn kan springa fritt. Men flyr gärna korta stunder för att träna boxning eller styrketräning.
Oanade talanger: Var en gång i tiden väldigt duktig på att spela schack. Tagit hem massor av priser för min gamla grundskola i Göteborg.
Annorlunda tävlingar: Den brittiska författaren Douglas Coupland utlyste i konstprojektet "I am Vincent" år 2016 den person i världen som var mest lik konstnären Vincent van Gogh. Jag var länge i ledningen, men blev helt rättvist slagen på mållinjen.