Sofia Jannok
Den absolut viktigaste frågan för mig är förhållandet människa natur, däri ligger identiteten för mig som same.
RASISMEN
Hon brinner för kampen om urfolkens rättigheter. Genom sin musik delar artisten, aktivisten och samhällskritikern Sofia Jannok ut örfilar mot kolonisering och girighet.
I över 20 år har hennes jojk varit en tongivande röst på den internationella popscenen.
Sofia är uppvuxen i norrbottniska Gällivare och gick i sameskola fram till högstadiet.
Båda Sofias föräldrar är samer. Hennes mamma arbetade tidigare som EU-handläggare på sametinget, och hennes pappa som byggnadsingenjör. Skolloven och somrarna ägnades åt renskötsel i Loukta-Màvas sameby.
Som barn var Sofia väldigt blyg - något som gick stick i stäv med hennes dröm att bli samisk artist.
I högstadiet fick Sofia en ny musiklärare, som bland annat lyfte fram den samiska kulturen i skolans luciatåg.
- Eftersom hon ansåg att vi var här först, inleddes luciatåget med en samisk sång - innan den traditionella lucian tågade fram. Det var väldigt kontroversiellt har jag förstått i efterhand.
Men under åren har hon också mött en utbredd rasism mot samer och deras rättigheter. 2014 stod hennes nuvarande hemstad, Umeå, värd som kulturhuvudstad i Europa. Värdskapet baserades på att lyfta den samiska kulturen och dess åtta årstider.
- Är det nånstans jag mött strukturell rasism i dess råaste form är det just i det sammanhanget, säger hon, och minns särskilt en spelning i London.
Efter konserten blev jag utskälld av arrangören Umeå 2014 för att jag hade framfört mina åsikter och varit regeringskritisk.
Läs också:
Här ger Fredrik Lindegren, kulturchef i Umeå, en offentlig ursäkt till Sofia Jannok.
KAMPEN
Sofia Jannoks kamp för rätten till land och vatten startade i tonåren.
- Land och vatten är ju två grundpelare i urfolksrätt internationellt. Ska man respektera mänskliga rättigheter måste det gälla alla, även urfolket, säger hon.
Modet att stå på barrikaderna kommer från generationer av kamp.
- Som barn var jag med på sametingets invigning när det grundades 1993. Samma dag fråntog svenska staten samebyarna rätten att förvalta jakten på sina egna områden. På nära håll såg jag hur de vuxna hungerstrejkade för att visa hur allvarligt detta var.
- Vår historia har berättats så många gånger utifrån, med någon annans vinning, men berättelserna inifrån har inte blivit lyssnade på. Det är det min opinionsbildning handlar om, säger hon.
När Sofia väljer att sjunga eller prata offentligt är det efter att hon först blivit berörd i sin ensamhet. Att hennes röst stundtals ensam varit tongivande, menar hon beror på att majoritetskulturen inte har gett plats åt fler.
I hennes kamplåtar har den samiska flaggan ofta en framträdande roll.
Jag ville göra en video där jag sätter ner flaggan, för det är tydligen så du claimar ett land.
SAMESLÖJDEN
Det nordsamiska ordet för slöjd och hantverk är duodji. Slöjdandet har varit och är en viktig del i det samiska samhället som näring, binäring, kulturbärare och identitetsskapare.
Redskapen och kläderna skapas utifrån de material som finns att tillgå i naturen. Det kan vara allt från renhorn och skinn till rötter och björknäver. Ofta har de en funktion anpassad till livet i naturen.
Sofia Jannoks mormor var en mycket duktig slöjdare.
- Jag hade förmånen att bo nära mina morföräldrar under uppväxten. Vi bodde på samma äng och mormor gjorde tappra försök att föra slöjdtraditionen vidare med mig.
Men Sofia erkänner villigt att slöjd aldrig har varit hennes starka sida. Hennes mormor hjälpte henne att sätta igång en väv med ett enkelt mönster, något som tog henne 20 år att färdigställa.
- Det resulterade i pannbandet som jag nu använder på scen för att hedra mormor - som tyvärr gått bort - men också slöjdandet som samisk tradition.
De flesta jag känner har fått en kaffepåse i present av mig - för att den är fin, men också för att det är det enda jag kan göra.
TRAUMAT
Under mitten av 1980-talet svepte en självmordsvåg in bland unga samer i Nordnorge. 30 unga samer tog sitt liv.
Men rapporter visar också att unga samer i Sverige sedan länge är överrepresenterade i självmordsstatistiken - en av tre ungdomar har haft självmordstankar. Liknande rapporter kommer från urfolk jorden runt.
Annan forskning visar att samer ofta känner sig diskriminerade och bemöts med fördomar. De dras också med en stor oro inför framtiden, vad gäller tillgången till skog och mark.
- Det strukturella förtrycket från myndigheter påverkar ju mig och min vardag, det kanske inte är så konstigt att det tar sig uttryck på något sätt, säger Sofia Jannok.
Men Sofia Jannok är ändå hoppfull. En ny strategi mot självmord togs fram i somras för Sápmi. Planen är att påverka sjukvårdens och samhällets kulturförståelse och kunskap för samer i Norge, Finland och Sverige.
- Vi måste våga prata om det för att kunna stärka oss själva och hela folket.
Det som man har blivit utsatt för historiskt är som ett trauma som till slut påverkar den enskilde individen - och tar sig uttryck i psykisk ohälsa.
Sarakka Gaup, Anne Henriette Hætta Reinås och Sofia Jannok på Påskfestivalen i Kautokeino.
ARTISTEN
Sofia Jannok har stått på den internationella popscenen i över 20 år och har med sin jojk berört människor jorden över.
- Med kultur och konst kan man nå fram till människor utan omsvep och bara säga saker som de är, säger hon.
Hennes inspiration kommer ofta från naturen, av den enkla anledningen att hon brinner för miljöfrågor. Hon vill ha något att säga till om när det gäller den jord hon lever på.
- För mig är människa och natur samma sak, allt kretsar runt att vara ett med naturen.
SVT Opinion följde Sofia till världens största samefestival i nordnorska Kautokeino. Här talar närmare 90 procent av kommuninvånarna nordsamiska.
I Sofias band, som också består av Johan Englund, Peter Tikkanen, Kristofer Eriksson och Janne Manninen, är hon den enda som pratar samiska. För bandmedlemmarna är samefestivalen alltid en stor upplevelse.
– Det är alltid roligt att vara här, det blir väldigt speciellt när alla bara pratar samiska - det är supergrymt, säger trummisen Johan Englund.
Jag önskar att alla fick uppleva det, att Sápmi faktiskt kan vara norm - att det finns på riktigt - inte bara är en festivalkostym man tar på sig när man ska vara etnofin.
OM SOFIA JANNOK
Namn: Brita Maret Sofia Jannok.
Född: September 1982 i Gällivare.
Bor: Umeå och Rävudden i Luokta-Mávas sameby.
Gör: Samisk artist, sångare, låtskrivare, skådespelare och renägare.
Aktivism: Sofia har återkommande tagit ställning för miljön och urfolks rättigheter. Utsedd till hedersmedlem i Naturskyddsföreningen. Deltog i klimatkonferensen i Paris 2015 med både officiellt anförande och i demonstrationer. Besökte Standing Rock, USA, för att stödja urfolket på plats mot den kontroversiella oljeledningen DAPL. Tillsammans med Greenpeace gjorde Sofia en aktion mot svenska Nordea som därefter drog sig ur investeringen i DAPL.
På fritiden: Åker mycket skidor under vintern. Jag är kung på att åka skidor. Jag bakar mycket, jag borde slöjda mer.
Oanade talanger: Jag är auktoriserad tolk, grym på simultantolkning mellan samiska och svenska. Jag är bra på att simma.
Senast lästa bok: En droppe midnatt av Jason Diakite. Jag försöker dra ut på den och läser varje ord fem gånger. Mycket bra och inspirerande bok om mänskliga rättigheter.
Förebild: Mamma är en jättestor förebild, vi pratar ofta om samiskt självbestämmande. Hon har en otrolig styrka och är så omedveten om sitt sätt att påverka. Hon vill inte ha någon cred eller skina - bara att saker ska vara rätt.
Favoritcitat: Det borde vara något av Martin Luther King, men jag har ett annat citat som lyder ”more is more”. Jag tror det kommer från Sápmi, men är inte helt säker. Men det är sällan minimalistiskt när det kommer till att klä upp sig inom Sápmi.
Något som få vet om: Hur många renar jag har. Det är den vanligaste frågan jag får av det okunniga Sverige. Det vet inte ens jag, det är ju renens natur att den ska vara fri och du vet aldrig hur många du har egentligen. Det är så mycket som ändras från en dag till nästa. Man får vara glad varje gång man ser en ren vid liv.
Pinsamt minne: När jag gick ut nian kom syokonsulenten in i vårt klassrum och sa högtidligt att ”i detta klassrum sitter den elev som går ut med kommunens bästa betyg” - och så sa hon mitt namn. I dag är det lite skryt men då var det väldigt pinsamt med tanke på min otroliga blyghet.