Vi behöver inte fler parkeringsplatser. Det måste istället bli lättare att cykla och åka kollektivtrafik till Lunds centrum.

Miljöpartiet vill att all planering utgår ifrån målet om att minska klimatutsläppen. För att utsläppen ska minska behöver också biltrafiken minska. Fler bilparkeringar i centrum skulle leda till ökad biltrafik i centrum. Även om bilar i framtiden i större utsträckning är elbilar tar bilarna mycket plats. Omfattande biltrafik i centrala delar av städer är svårt att kombinera med ett blomstrande stadsliv. Miljöpartiet vill istället att de ska vara lätt att ta sig till centrum med hållbara trafikslag som kollektivtrafik och cykel. Vi vill också ge mer utrymme till gångtrafikanter och uteserveringar.

Vi verkar för att förändra den trafikmaktordning där bilen har företräde och är norm. För en säker miljö, för fotgängare och cyklister, för att lägga resurser på en tillgänglig kollektivtrafik och för ett hållbart klimat.

Vi vill ha vettiga miljövänliga och frekventa allmänna kommunikationer från orterna runt centrum, det skall vara lätt att ta sig runt i kommunen. Som komplement undersök den gamla idéen om parkeringshus under Mårtenstorget.

Tillgängligheten till centrala Lund ska vara god med olika färdmedel (cykel, kollektivtrafik och bil). Bilen är ett viktigt transportmedel för många, t.ex. äldre med begränsad rörelseförmåga, funktionshindrade, människor som bor på landsbygden med näst intill obefintlig kollektivtrafik eller småbarnsföräldrar som har svårt att få vardagspusslet att gå ihop. Dessutom påverkar det centrumhandeln. Men vi vill flytta parkeringar från gatan till parkeringshusen och göra det attraktivt att parkera i dessa, både befintliga och nya parkeringshus, för att frigöra ytor i gatumiljön. Gång, cykel och kollektiva färdmedel ska dock prioriteras.

En levande innerstad förutsätter tillgänglighet till handeln även för kommuninnevånare som tillhör de 30% som bor utanför tätorten, annars förlorar centrum kunder till stora lättillgängliga köpcentra i och utanför kommunen. Tillgängligheten för personen med funktionsnedsättning är också en mycket viktig aspekt

Det måste vara möjligt att parkera i Lunds centrum.

För ett levande centrum krävs tillgänglighet för alla, även de som inte bor i det absoluta centrumet av staden. Dessutom kommer det behövas fler p-platser när vi förtätar och bygger många nya bostäder.

Fler parkeringshus och färre gatuparkeringar underlättar framkomligheten.

Vi vill bygga nya P-hus vid centralen och vid kv. Galten.

Så länge det inte finns andra lösningar för tillgänglighet till Lund C och butiker mm i innerstan behövs biltrafiken på dessa gator.

Det är svårt att lösa trafiken i centrala Lund om man inte får köra på Bangatan.

Bangatan är vi någotsånär överens om, men Klostergatan måste utredas med och man måste hitta lösningar på tillgängligheten innan man genomför så stora förändringar.

Bangatan kommer att stängas för biltrafik och det vore naturligtvis bra om även Klostergatan så småningom blir bilfri. Men att helt förbjuda bilar innan man vet hur trafikmönstret kommer att ändras till följd av exempelvis spårvägen är förhastat.

Tillgängligheten till det planerade stationsområdet måste garanteras. Det går inte att bryta ut delar av helheten innan man har full översikt över planen. Finns alternativ som är godtagbara kan det vara ett bra förslag, men det går ännu inte att avgöra. Man måste hitta lösningar för personer med fysisk funktionsnedsättning

Har ej lämnat kommentar

Tanken är tilltalande med två parallella affärsgator, (Klostergatan/Lilla Fiskargatan) men eftersom det med nödvändighet måste gå bussar (helst små elbussar) på dessa gator, anser vi att begränsad biltrafik för snabba ärende får tillåtas så länge.

Vi måste minska biltrafiken, både för miljöns skulle och för att göra centrum trevligare och tystare. Trafiken på Bangatan är intensiv och Klostergatan skulle kunna bli trevligare, även om vi också måste få plats med stadsbussarna.

Klostergatan är en av Lunds viktigaste handelsgator. Här finns små butiker, restauranger, caféer och frisörer. Samtidigt är det en gata som har stor potential i att kunna bli mycket mer trivsam och attraktiv om mängden trafik minskade. Genom minskad biltrafik, lugnare busstrafik och mer ytor för gångtrafikanter blir det mer utrymme för människor. Om fler människor vill röra sig på Klostergatan finns det också bättre förutsättningar för handeln. Bangatan planeras bli bilfri i samband med att den nya stationen byggs. Miljöpartiet tycker att Bangatan skulle kunna göras bilfri redan nu.

Bilfria områden bidrar till en mer framkomlig och säker miljö i innerstaden för fotgängare och cyklister. Samtidigt underlättar minskad trafik för bussar. Vi ser det även som ett steg mot att förändra den rådande bilnormen.

Att göra åtgärder för att tiggande ska bli norm riskerar att permanenta dessa gruppers utsatthet. Vi vill däremot ha nödhjälpsåtgärder för de som hamnar i akut nöd.

Lund har inte socialt ansvar för besökare från andra länder, utan endast för personer som bor i Sverige.

Kommunen ska inte driva något härbärge eller bygga upp permanenta system för människor som befinner sig här tillfälligt. Däremot ska det finnas akut och tillfällig hjälp, t.ex. härbärgesplatser hos ideella organisationer som på olika sätt samverkar med kommunen. I Lund har EU-migranter fått gratis mat och boende på härbärge medan hemlösa får betala 60 kronor per natt för härbärge. Det tycker vi är fel.

Kommunen ska inte göra åtagand annat än vid nödsituationer, som t ex svår vinterkyla. Det är ovärdigt att konservera tiggeri som försörjning, däremot kan vi stödja de ideella krafter som verkar för att få människor ur misären , fr a genom att smarbeta med organisationer i Rumänien som t ex verkar för att få barnen i skola i hemlandet .

Vi är beredda att stödja ideella krafter som skapar härbärgen, men vi anser inte att det är en kommunal angelägenhet.

Miljöpartiet har varit drivande när det gäller att få till en härbärgeslösning för utsatta EU-medborgare. Vi tycker att det är en bra lösning att härbärget drivs av ideell sektor med kommunalt stöd och vill att den lösningen ska fortsätta.

Vi vill inte vakna upp en vintermorgon till beskedet att någon frusit ihjäl under natten. Kommunen bör stödja ideella krafter att ordna så att alla har tak över huvudet

Vi vill fortsätta arbete med att hjälpa människor i utsatthet. Vi vill fortsätta ha det samarbete med de ideella föreningarna vi har idag där kommunen sätter av 700 000 kr.

Ingen ska behöva sova utomhus i Lunds kommun, oavsett vilket land man kommer ifrån. Ett härbärge är nödvändigt för att göra livet bättre för utsatta lundabor.

Vi ser vikten av att bevara och trygga det goda arbete som görs i partnerskap mellan kommun och ideell sektor även om vi anser att det inte är civilsamhället som bör bära ansvaret. Tack vare IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) kring härbärgesplatser har det visat sig att ideell sektor kan ägna sig åt samhällsguidning utöver att fysiskt erbjuda sängar, dusch och kök. Det har resulterat i att flertalet EU-medborgare i utsatthet har sökt och fått arbete och även mer hållbara bostadslösningar. Detta är otroligt värdefullt för såväl individer som för samhälle. Fi vill skapa förutsättningar för förutsägbarhet och långsiktighet i det här arbetet och därför utökar vi budgeten för härbärge för EU-medborgare i utsatthet.

Frågan ägs av rektor och skolpersonal

Lärarna, de som är utbildade för att undervisa våra ungdomar, ska fatta beslut om vad eleverna ska använda i klassrummet. Det är inte en fråga för politikerna.

Miljöpartiet tycker att det ska vara upp till lärarna och skolledarna, inte politiker, att besluta om regler för mobilanvändning under skoltid. Vissa lektioner är det bra om det är mobilfritt, medan mobilen under andra lektioner kan vara ett bra och pedagogiskt verktyg.

För att lösa skolans problem krävs ekonomiska satsningar och att vi ser till att det finns ordentliga resurser. Lösningen är inte ett lagstadgat mobilförbud. Det är något som lärare och skolor får bestämma över.

Detta är en verksamhetsfråga. Skolan tillsammans med föräldrarna måste skapa en kultur som hjälper barnen att hantera mobiler och datorer under skoltid

Har ej lämnat kommentar

Skolornas resultat måste bli bättre, detta kan vara en åtgärd som kan tas till vid behov.

En trygg, säker och lugn skolmiljö är varje elevs rättighet och en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig den undervisning som är skolans huvuduppdrag. De barn som behöver skolan mest är de som drabbas hårdast när det inte finns någon arbetsro. Mobiler är fantastiska, men de hör inte hemma i klassrummet.

Föräldrar kan ibland behöva nå sina barn, och vice versa. Däremot bör mobiltelefoner vara helt förbjudna under lektionstid.

Mobiler är ofta ett störmoment i undervisningen.

Har ej lämnat kommentar

Pedagoger är fullt kapabla att utforma detta i aktuell barngrupp utan lagregelering

En ideologisk fråga för många, mer än en verklighetsbaserad. På 60-talet kom den stora pappareformen, De flesta pappor känner idag inte igen sig i den beskrivning av könsrollerna som presenteras av genuspedagogerna.

Det har inte framförts några belägg för att genuspedagogik gör något bra för barnen. Det finns en uppenbar risk att det kan vara skadligt för barnens identitetsutveckling.

Genuspedagogik kan inte beordras uppifrån, den bygger på att man tillsammans med andra funderar över sitt eget arbetssätt. Tillsammans med personalen bestämmer förskolecheferna behov av fortbildning.

Alla barn ska få utvecklas precis som de vill, oavsett de könsstereotyper som finns. Det är en grundläggande liberal idé. Liberalerna vill att alla pedagoger och förskolor aktivt arbetar så att varje barn får växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Har ej lämnat kommentar

Genuspedagogik, att sträva efter att tjejer och killar behandlas lika och ges lika förutsättningar och möjligheter i livet, är viktigt i undervisningen. Det är upp till lärare och rektorer hur undervisningen ska läggas upp.

Allas lika värde ingår i skolans värdegrund. Genuspedagogik, en pedagogik som syftar till att barnen ska ges samma förutsättningar oavsett kön, ska vara ett naturligt inslag i kommunens alla förskolor och skolor. Idag halkar pojkar allt oftare efter i skolan medan flickor känner sig mer stressade. Den utvecklingen behöver mötas genom tidiga insatser och mer arbete med normkritik och genuspedagogik. Skolorna måste aktivt arbeta för att val av utbildning och yrke inte förhindras av traditionella könsstereotyper.

Barnets bästa tillhandahålls inte genom en stereotypt könad behandling. Genuspedagogik är ett viktigt steg men Fi vill gå längre och införa normkritisk pedagogik som även tar hänsyn till sexualitet, etnicitet, funktionsnedsättning, religion och klass. Inget barn ska behöva utsättas för kränkningar eller mobbning, vilket tyvärr är vanligt bland normbrytande barn.

Vi anser att detta är negativt för jämställdheten och ett hinder för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Förskolan spelar en allt viktigare roll inför skolgången. Den har en egen läroplan och utbildade pedagoger. Barnen stimuleras och utvecklas av en kombination av pedagogisk verksamhet och lek. Därför har åren i förskola en stor betydelse för barnens utveckling. Dessutom är det viktigt för integrationen. En kommunal barnomsorgspeng skulle snarare leda till minskad integration och minskad jämställdhet. Vi liberaler har även tagit strid för att barn till föräldralediga även i fortsättningen ska erbjudas förskola 25 timmar per vecka medan andra partier har drivit en minskning av antalet timmar till 15-20.

Har ej lämnat kommentar

Vänsterpartiet tycker det är bra att barn går i förskola. Förskolan är viktigt för barnens utbildning, gör att de träffar andra barn och ger föräldrarna möjlighet att arbeta. Föräldrar som vill vara hemma med sina barn istället ska kunna vara det, men utan speciellt bidrag för detta.

Kommunal barnomsorgspeng eller vårdnadsbidrag är en dålig idé då det riskerar att göra att fler kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden och får sämre utvecklingsmöjligheter i arbetslivet samt i förlängningen sämre ekonomiska möjligheter och pension. Det är ett förslag som minskar jämställdheten och befäster stereotypa könsroller.

Kommunen erbjuder redan stöd till föräldrar i form av barnomsorg som är en professionell pedagogisk verksamhet. En barnomsorgspeng liknar det gamla vårdnadsbidraget och riskerar att bli en kvinnofälla.

Även små barn kan ha glädje av att träffa andra barn under trygga omständigheter, men barnomsorgspengen beslutas om i riksdagen och inte kommunen.

Förskola för alla, och viss tid i pedagogisk verksamhet vill vi kunna garantera, även för arbetslösa och föräldralediga. Vi vill ha kvar familjehemsomsorgen, det är viktigt för oss med valfrihet.

Behovet är mycket litet.

Föräldrar som vill ha barnen hemma under småbarnsperioden får med skattepengar subventionera andra familjers barnomsorg. En dagisplats kostar 120.000 kr. Vi stöder varje familjs rätt att själv välja barnomsorgsform och en barnomsorgspeng möjliggör för familjen att gå ner i arbetstid utan för stora inkomstförluster, vilket vi tycker är rättvist

Det kommer knappast att fungera. De som har studerat får ju flytta till den plats där de får jobb, de kan knappast välja bostadsort efter något annat.

Har ej lämnat kommentar

Positivt med fler incitament för att få unga att flytta till glesbygd och bidra till lokal och regional utveckling men just detta förslag är inget som Liberalerna driver i dagsläget.

En glesbygdskommun överlever bara om den har något positivt väde för den som flyttar dit. Det går inte att binda personer till en kommun om det inte finns arbete att erbjuda, och det går inte att binda upp någon på livstid bara för att man får en viss ekonomisk kompensation direkt efter studierna .

Har ej lämnat kommentar

Inte så relevant för Lunds kommun

Det ökar landsbygdens attraktivitet och skapar bättre förutsättningar för utveckling i hela landet.

Det finns poänger i att stötta landsbygden på olika sätt men bra kommunikationer brukar vara det viktigaste för att man skall kunna bo kvar. Frågan är dock på nationell nivå.

Sänkt studieskuld kan vara ett av många bra sätt för att underlätta för kommuner och landsting/regioner i glesbygd att rekrytera personal.

Sänkta studielån är ett förslag i rätt riktning men inte ensamt tillräckligt utan Fi har flera reformer i sin glesbygdspolitik för att decentralisera den ekonomiska och politiska makten. Landsbygden är fundamentet för vår framtid.

Vi är en rik och växande kommun och kan hantera dem som kommer hit. Problemet för alla i kommunen är bristen på bostäder, men vi har ökat byggandet till att vara en av de kommuner som bygger mest i landet. Vi ser en fördel i att unga personer flyttar till kommunen och förväntar oss att de inom några år bidrar till samhällsbyggandet

Lunds kommun ska ta sitt solidariska ansvar i flyktingmottagandet.

Sverige ska ha en human och välkomnande flyktingpolitik. Vårt land är tryggt och demokratiskt och vi har alla förutsättningar att hjälpa personer som tvingas fly från krig och förtryck.

Lund tog under många år emot alltför få flyktingar och Miljöpartiet verkade för ett ökat flyktingmottagande. Genom den nya bosättningslagen får Lund nu ta emot fler flyktingar, det tycker vi är bra! Lund är en kommun med bra förutsättnignar att ta emot människor på flykt. Miljöpartiet har också varit pådrivande för att ensamkommande ska få stanna i Lunds kommun under hela asylprocessen och att behöriga asylsökande över 18 år ska få rätt att söka till de nationella programmen på gymnasiet i Lund.

Asyl är en mänsklig rättighet. Det finns dessutom nationella bestämmelser om hur många flyktingar varje kommun ska ta emot. Fi tycker det är ett mycket dåligt förslag att kommunen ska bryta mot bosättningslagen.

Det är den statliga immigrationspolitiken som avgör detta och Lund skall ta sitt ansvar för flyktingmottagningen. Vi skall ta emot de flyktingar vi anvisas på ett bra sätt, men statens ekonomiska stöd bör öka.

Vi är beredda att ta vår andel.

Lunds kommun måste ta sitt ansvar på samma sätta som andra kommuner.

Lund har tidigare haft ett lågt flyktingmottagande, men de senaste två åren har det ökat kraftigt. Vi ska vara med och dela på ansvaret och bidra till att fler kan få en bra start i Lund, men det är svårt att ha ett så stort mottagande som de senaste två åren i vår kommun samtidigt som vi kan ha en god integration.

Det mångkulturella projektet har havererat. Den stora asylinvandringen har lett till enorma sociala problem och kostnader.

Ingen ska tvingas att utbilda sig, även om det såklart är viktigt att lära sig svenska för att kunna arbeta och ta del av det svenska samhället. I många delar av landet går det dock utmärkt att prata engelska i sin vardag och på sin arbetsplats.

Problemet är att svenskundervisningen för nyanlända har brister och behöver fler behöriga lärare. De som kommer till Sverige vill lära sig språket och komma in i samhället. Vi vill ge dem möjligheterna att göra det.

Redan idag finns det vissa förutsättningar att ställa krav utifrån individens förutsättningar och behov. Språkkunskaper är viktiga för att kunna etablera sig på arbetsmarkanden. Samtidigt är syftet med ekonomiskt bistånd (även kallat socialbidrag) att säkerställa basbehov som mat och boende, den typen av hjälp måste kunna ges även till en person som av olika anledningar inte har förutsättning att delta i språkundervisning.

För att bli en fullvärdig medborgare krävs att du klarar språket åtminstone hjälpligt. Villkoras svenskundervisningen når vi framför allt kvinnorna, vilket lerder från isolering till samhällsgemenskap.

Har ej lämnat kommentar

Kunskap i svenska är helt nödvändigt för integration, men ett generellt krav som gäller alla är inte rimligt, det finns personer som inte har möjlighet. Det viktigaste är sedan att man kommer ut i en svensk vardag.

Har ej lämnat kommentar

Språket är en viktig del av integrationen och vi tror på individens eget ansvar för sin försörjning.

Kunskaper i svenska språket handlar om frihet och självbestämmande. Att få ett jobb, klara skolan, kunna gå till läkaren själv eller att kunna prata med barnens lärare. Att helt enkelt inkluderas i det svenska samhället och växa som människa.

De som flyttar till Sverige måste lära sig svenska för att kunna bo och arbeta i vårt samhälle.

Det finns redan ordningsbestämmelser som hanterar detta.

Ingen människa väljer självmant att tigga. Fattigdom kan inte förbjudas och inte heller att be andra människor om hjälp.

Vänsterpartiet är väldigt mycket emot att det ska gå att förbjuda människor att be om hjälp. Vi behöver alla göra det ibland, både ekonomiskt och på andra sätt. Att behöva tigga för sin överlevnad är dock inget någon ska behöva göra, vi ska ha välfärdssystem och bistånd som hjälper människor i Sverige, och andra länder, att få en mer dräglig tillvaro och positiv utveckling.

Det ska självklart inte vara kriminellt att be om hjälp när man är utsatt och fattig!

Ingen väljer fattigdom och vi kan inte förbjuda fattiga människor däremot kan vi bekämpa fattigdom. Lösningen ligger i förebyggande arbete, inte förbud. Det uttrycker förakt mot människor att förbjuda och avgiftsbelägga den enda möjlighet till legal inkomst vissa människor har tillgång till.

Vi vill se insatser som gör att färre behöver tigga och att fler ska få hopp om framtiden i sitt hemland. En politik som fokuserar på orsakerna till varför människor tigger – men som samtidigt möter människor här med värdighet och medmänsklighet. Ett exempel är att Liberalerna i Lund föreslagit att vi ska ha en vänort i Rumänien för att med hjälp av EU-pengar stödja skola och socialtjänst på plats. Det förslaget avslogs tyvärr.

Nej, man kan inte förvägra människor att be om hjälp

Det bör vara möjligt att förbjuda lokalt.

Tiggeri är förnedrande för individen, och bör inte konserveras som försörjningsform för dem som är fattiga. Tiggeri kan kanske inte förbjudas helt, men omintetgör individens förmåga att ta sig ur den bakomliggande misären om inte samhälle och ideella organisationer visar vägen ur tiggeriet. Lunds kommun har med föreningsidrag stött föreningar som bla a etablerat kontakter med byar och organisationer i Rumänien, vilket är rätt väg att gå. Vi väger också in på minussidan, den förvirring som skapas för svenska romer, fr a barnen, när de plötsligt identifieras med en tiggerikultur som Katarina Taikon på sin tid motarbetade

Ingen ska behöva tigga på gatan i Sverige. Om personer boende i Sverige hamnar i en situation där de behöver tigga, ska de sociala myndigheterna hjälpa personen. Om det rör sig om en utländsk medborgare på besök som har kommit på obestånd, så skall det landets konsulat kontaktas så att personen kan komma hem.

Det har vi tyvärr redan I Lund. Klent resultat (ingen lägre sjukfrånvaro t ex), men ohyggligt dyrt.

Det är en fråga för arbetsmarknadens parter.

Vi har inga synpunkter på om människor vill arbeta mindre, eller arbeta lite mer. Vi bör ha ett arbetsliv och en arbetsmarknad som kan möta människors individuella behov i större utsträckning. Men den som väljer att arbeta mindre får också acceptera en lägre lön. Om man väljer att avstå från en löneökning och i stället går ned i arbetstid är en annan sak givetvis. En generell arbetstidsförkortning inom exempelvis äldreomsorg och socialtjänst skulle i stället för att främja kvinnors arbetsvillkor, äta upp stora delar av det årliga löneutrymmet, så att kvinnorna halkar efter männen ännu mer, med sämre pensioner och ekonomiskt självbestämmande som följd. Det är knappast rätt recept för kommuner och politiker som vill främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Fackförbunden borde tillvarata medlemmarnas intressen och se till att lönerna är adekvata i förhållande till det arbete som utförs. Detta förslag är en smygväg att få upp lönerna utan att avtal. Se till att höja lönerna ordentligt så man kan välja att gå ner i arbetstid om jobbet är för tungt

Det finns inte medel till det. Vi vill ge ökade medel till äldreomsorgen, och de medlen kommer i första hand att behövas för att göra det bättre för de äldre, och klara den ökande andelen äldre i samhället.

Förkortad arbetstid har tyvärr inte gett de resultat man önskat, alltså är det andra arbetsmiljöfrågor som behöver förbättras. Risken är också i längden att lönerna efterhand sänks. Vi vill arbeta vidare med problemet på ett seriöst sätt, man kan börja direkt med att ge delade turer ett direkt lönepåslag.

Vi vill värna det avtal vi har inom Kommunals avtalsområde med en i nuläget minskad heltidsnorm, vi vill också testa arbetstidsförkortning inom fler områden.

Miljöpartiet ser gärna reformer som sänker normalarbetstiden. Det måste dock göras i rätt takt och vägas mot andra behov. Just nu prioriterar Miljöpartiet i Lund att arbeta med att avskaffa delade turer inom äldreomsorgen.

Vänsterpartiet vill se en arbetstidsförkortning från 8 till 6 timmar per dag. Vi menar att det minskar sjukfrånvaron, ger människor mer tid för återhämtning och gör att vi kan dela på jobben.

Fi vill ha en arbetstidsförkortning inom alla yrken för att minska stress och utbrändhet. Mer tid utanför arbetet leder också till mer miljömässigt hållbara livsstilar. Det finns därmed flera samhällsekonomiska vinster att hämta, i form av bättre folkhälsa, lägre arbetslöshet, ett mer aktivt samhällsliv och bättre miljö.

Med äldreomsorg i egen regi kan kommunen möjliggöra bra service, snabba åtgärder vid eventuella brister och säkra att skattepengarna inte går till vinster.

Vänsterpartiet är emot privatiseringar och vill att välfärden ska drivas i offentlig regi, av kommunen, landstinget/regionen eller staten.

Privatiseringen av välfärden har inte lett till bättre kvalitet för brukarna. För en garanterad god och likvärdig omsorg ska kommunen ta sitt ansvar och hämta hem verksamheter.

Det är inte omöjligt köpa in äldrevårdstjänster från företag, men vi ser inget egenvärde i det, utan det kan göras när det i olika fall är det den bästa lösningen för olika vårdbehov.

De bästa skall ta hand om äldre och behövande oavsett driftsform, men vi vill gärna se kvalitetskontrollen öka, det skall vara lätt för boende och anhöriga att nå kommunen när en fråga kring äldreboende kommer upp, och kommunen skall agera snabbt och noggrant när man blir kontaktad.

Kvaliteten på verksamheten är viktigare än vem som äger den. Kommunen är en viktig aktör på området.

Alla människor är olika, även när vi blir äldre, eller "årsrika" som vi liberaler brukar säga. En lösning fungerar inte för alla. Därför måste vi ha olika valmöjligheter inom äldreomsorgen. Man ska till exempel kunna välja vilket företag som skall utföra den hemtjänst man vill använda sig av. Man ska också lättare kunna välja vilken typ av tjänster man behöver och vill ha. Det handlar om integritet, makten att själv kunna bestämma vem som stiger över tröskeln för att hjälpa till med den privata vardagen. Monopol är sällan bra, inte heller kommunala. Det behövs viss konkurrens för att utveckla och förbättra verksamheter. De privata aktörerna inom äldreomsorgen har genom åren gått i spetsen för en rad förbättringar och fått Lunds kommun att följa efter. Till exempel var de först med att tillhandahålla arbetskläder åt personalen, slutbereda maten på avdelningarna, så att det luktar köttbullar, finns nykokt potatis och fräsch sallad, utbilda personal till Silviasystrar (specialisering i demensvård för undersköterskor) och anställa äldrepedagoger för olika sociala aktiviteter. I brukarundersökningar ligger de ofta i topp. Ändå har Lunds rödgröna styre valt att kommunalisera verksamheterna enbart av ideologiska skäl.

De äldra ska självklart ha rätt att välja var de vill bo. Kvaliteten och inte driftsformen är det viktiga.

Miljöpartiet ser positivt på en mångfald inom vård- och omsorgsverksamheten eftersom det ger större möjlighet till omsorg som passar var och en, men det kräver att kommunen har god insyn och bra uppföljning på all verksamhet oavsett utförare. Vi är inte kunder i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva högkvalitativ verksamhet, inte att göra vinst. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Vi vill främja idéburna aktörer.

Har ej lämnat kommentar

Miljö är viktigt, men det kan inte överordnas alla andra frågor, till exempel demokrati, trygghet och ett samhälle som håller ihop.

Att rangordna det på det viset är direkt olämpligt...

Medborgarnas intresse för miljön är mycket stort i Lund och bland de politiska partierna. Att tro att man kan diktera fram ett miljöintresse är helt fel väg att gå. Men självklart ligger miljöfrågorna högt på allas agenda

Självklart måste hänsyn tas till miljö och klimat i alla politiska frågor.

Klimathotet är en ödesfråga inför framtiden. Vi vill att det ska vara enkelt för lundaborna att göra klimatsmarta val i vardagen. Därför behöver vi en kollektivtrafik av hög kvalitet, attraktiva cykelstråk, tillgängliga och säkra pendlarparkeringar samt parkering för transportcyklar. Vi vill bygga energismart, uppmuntra till fler solpaneler samt öka tillgängligheten till avfallssortering på allmänna platser i staden och byarna. Vi vill satsa mer på underhåll och utbyggnad av slingor och spår i våra naturområden i t.ex. Skrylle, Veberöd och Genarp. Vårt förslag om ny cykelväg från Annehem/Norra Fäladen till Håstad via Stångby gick igenom! Men vi måste naturligtvis göra en avvägning av både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Miljön och klimatet är en viktig framtidsfråga, därför behöver dessa frågor ha en särställning och tas i beaktande när beslut fattas.

Vi är ett grönt parti så miljö och klimatperspektivet skall vara med i alla beslut, men för vår del är det viktigaste de långsiktiga strategiska besluten inte kortsiktig pamflettpolitik. Viktig frågor för oss är den planerade byggnationen på den allra bästa åkerjorden, samt vettiga miljövänliga kommunala kommunikationer. Järnvägen vid Lund C behöver grävas ner så att tåget kan bli ett bekvämt sätt att resa och kunna konkurrera med flyg och bil.

Miljöpolitiken är otroligt viktig och vi behöver på alla sätt det går arbeta för en bättre miljö och motverka klimatförändringarna.

En bra miljö är en förutsättning för att såväl djur och natur som människor ska kunna leva. Därför behöver hänsyn om miljö och klimat prioriteras i alla beslut. Att klimatet håller på att förändras är ett faktum, men än finns det en möjlighet att påverka hur mycket temperaturen kommer att stiga. Vassa åtgärder måste därför sättas in lokalt för att minska klimatpåverkan globalt. Vi behöver agera NU för klimatet kan inte vänta.

Miljö- och klimatfrågor är avgörande för att vi över huvud taget ska ha en jord att leva på. Miljön och klimatet kan inte hanteras separat utan det är en medvetenhet som måste vara närvarande i alla politiska beslut oavsett nivå.

Vi måste värna våra strandskydda områden. De är viktiga för att bibehålla den biologiska mångfalden och är viktiga rekreationsområden.

Stränderna ska inte gå att privatisera genom att bli en del av privata tomter.

Strandskyddet är viktigt för att skydda den strandnära naturen. Vi vill värna den biologiska mångfalden och allemansrätten. Det är också viktigt att inte bygga för nära vattendrag då klimatförändringarna kommer att leda till ökad risk för skyfall och översvämningar.

Det är viktigare att trygga allas rätt till havs- och sjönära miljöer samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Om detta var tillåtet skulle det endast gynna de som har råd att bygga på dessa områden och eftersom havsnivån ökar kan detta dessutom straffas i framtiden.

Det är fullt utbyggt runt sjön Sjön

Ja, det är en aktuell fråga som vi i M drivit länge. Kul att fler följer med nu.

Ja, i glesbygdsområden och där tillgängligheten för allmänheten inte hindras.

Oavsett vem du är eller varifrån du kommer skall du kunna njuta av den fantastiska svenska kusten, havet och våra sjöar. Ett starkt strandskydd behövs för att bevara den biologiska mångfalden och för att alla ska ha tillgång till våra stränder. Samtidigt vill vi ha ett mer flexibelt strandskydd som gör det enklare att få bygga i strandnära områden med lågt exploateringstryck.

Stränder är en viktig del av allemansrätten. Om vi förväntar oss ett mer extremt väderläge i framtiden är det dessutom förenat med stor risk för översvämning i strandnära läge. Men självklart bör det rensas upp i krångliga regelverk.

Vi har inte tagit ställning till det.

Subventioner snedvrider konkurrensen och drar upp kostnaderna.

Fastighetsbolagen måste verka på marknadens villkor.

Vi vill öppna bostadsmarknaden, förenkla reglerna och öka konkurrensen. Då kan fler få plats och fler hus kan byggas. Det är viktigt att alla har möjlighet att bo någonstans, även den som har svag ekonomi. Men att hälla dyra subventioner på kommuner och byggare är helt fel metod. Då hamnar stödet i fickorna på byggbolagen, inte hos den som behöver pengarna. Vi slopar byggsubventionerna, och höjer i stället bostadsbidragen till barnfamiljer och bostadstilläggen till pensionärer.

Kommunen har ett övergripande ansvar för att kommuninnevånarna ska kunna bo. Förslaget är inte helt fel, men då måste först alla andra alternativ failera. Det måste vara möjligt att bygga billigare. För närvarande avviker vi från andra länder i Europa genom otroligt höga byggkosstnader.

Om det ska införas subventioner så är det inte lämpligt att göra det på kommunal nivå, utan det behövs i så fall åtgärder på statlig nivå.

Det är inte alla som kan eller vill köpa en bostadsrätt och det är viktigt att kommunen ser till att det finns hyresrätter. För att dessa ska ha förutsättningar för en lägre hyra bör kommunen subventionera hyresrätterna genom att sälja mark billigare till dem som bygger hyresrätter än till dem som bygger bostadsrätter. Vidare bör kommunen sänka kravet på antal parkeringsplatser i de fall detta är möjligt, vilket leder till att byggherrarna kan utnyttja marken effektivare. Bilpooler kan också bidra till att det krävs färre parkeringsplatser.

Kommunen bör, där så är lämpligt, vid försäljning av mark möjliggöra byggandet av hyresrätter med rimliga boendekostnader.

För att minska bostadsbristen i Lund är det viktigt att bostadsbyggandet fortsätter att öka, inte minst måste antalet hyresrätter öka. Det är inte hållbart att behöva vänta 4–6 år på en bostad vare sig man är ungdom eller nyutexaminerad student. Bostadsproduktionen har under de två senaste åren legat på rekordhöga nivåer och styrts mot fler hyresrätter och studentbostäder. Men det måste byggas ännu mer. Vi anser det är angeläget att hålla nere hyreskostnaderna genom billigare byggande. Ett sätt att göra detta på är att minska den s k parkeringsnormen för bilar som tvingar fastighetsägare att bygga ett visst minimiantal bilparkeringsplatser. I en tät bebyggelse verkar p-platser kraftigt fördyrande på boendekostnaderna och ofta får även de hyresgäster som inte har bil vara med och betala för p-platserna.

Kommunen ska genom att vara en stor markägare och genom att planera för byggandet av hyresrätter se till att alla har möjlighet att bo i en bra och billig bostad.

Att ha någonstans att bo är en av de mest grundläggande behoven för människor. Att kommunen går in och hjälper är en bra lösning för att tillhandahålla en basal trygghet för invånarna.

Kommunen ska fortsatt tillhandahålla caféverksamhet vid bad och stadsbibliotek, samt äga ett bostadsbolag och ett energibolag för att se till att det byggs bra bostäder och produceras grön energi.

Kommunen ska bedriva verksamhet som är en del av det kommunala uppdraget. Vi ska ha en stark välfärd utan privata alternativ. Kommunen bör dock i normala fall inte driva affärer, caféer eller liknande.

Det är viktigt att kommunen tar ansvar för att säkerställa den kommunala servicen och verksamheten, även inom områden där det finns privata alternativ. Miljöpartiet i Lund är för en mångfald av utförare inom skola och omsorg. Vi menar dock att alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva högkvalitativ verksamhet, inte att göra vinst. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Vi vill också främja idéburna aktörer. Lunds kommun upphandlar också privata utförare och leverantörer i olika sammanhang. Exempelvis när det gäller parkunderhåll gör vi både interna och externa upphandlingar för att kunna säkerställa att den offentliga verksamheten är prisvärd. Det är viktigt att ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling.

Det finns intressen är viktigare än det privata näringslivet. För att ta vårt ansvar gentemot våra invånare i kommunen ska kommunen driva egen verksamhet i vissa områden.

Kommunen ska inte ha en dubbelroll med både politisk styrning och affärsintresse i olika vinstdrivande verksamheter. Risken finns att kommunen i politiska beslut om trafik, bygglov etc frestas att gynna sin egen affärsdrivande verksamhet. Helt enkelt risk för osund konkurrens, där skattepengar går till att skydda dålig affärsverksamhet.

Det är huvudsakligen rätt, men det kan finnas undantag, till exempel kommunala bostadsbolag, energiproduktion, med mera.

I princip inte, vi värnar om lokala affärsidkare och entrepenörer, men inom områden där kommunen har ett ansvar, som skola och omsorg, är kommunen en självklar aktör

En självklarhet kan man tycka.

Småföretagandet gynnas om inte kommunen konkurrerar med dem.

Självklart ska man inte använda kommunala skattepengar för slå ut närinsidkare som betalar skatt. Kulturcheck är ett betydligt bättre alternativ!

Det finns andra minoriteter som inte tillgodoses. Bästa styrelsen får man om man rekryterar på kompetens och intresse.

Centerpartiet har en tradition av jämställdhet utan kvotering.

Kvinnor är för kompetenta för att kvoteras in. Vill någon bedriva företag där man sätter kvinnlig kompetens åt sidan enbart pga kön kommer företaget inte att vara konkurenskraftigt på sikt.

Tillsättning till styrelser ska ske endast baserat på kompetens och lämplighet, inte baserat på kön. Därför är kvotering fel.

Liberalernas landsmöte har uttalat en tydlig rekommendation om jämn könsfördelning vid nomineringar till kommunala uppdrag, däribland kommunala bolagsstyrelser. Könsfördelningen i bolag är en ägarfråga, och i detta fall är det politiken som utövar ägaransvar. Eftersom det oftast är varje parti som utser sina egna representanter är det svårt att se att det går att införa en obligatorisk regel om könskvotering.

Det är viktigt att hela tiden bevaka den här frågan, men vi anser att den med mest kompetens skall väljas. När snedvridna mönster upptäcks måste de leda till konkreta förändringsförslag, inte bortförklaras.

Jämställdhetsarbetet går för sakta. Kvotering är ett verktyg som kan användas för att bryta förlegade strukturer och skynda på ett förändringsarbete.

Kvotering är nödvändigt för att motverka könsmaktsordningen och se till att kvinnor tar plats på ledande uppdrag.

Det är viktigt med jämställdhet såväl på arbetsplatser som på ledande befattningar. Idag finns det redan i princip en informell kvotering av män.

Kvotering är ett nödvändigt verktyg för att bryta strukturer som utestänger kvinnor och rasifierade. Dock handlar jämställdhet om mer än kvotering och det finns fler än två kön. F! gör breda och systemövergripande förändringar för jämställdhet.

Det är de folkvalda politikernas ansvar att spegla medborgarnas vilja

Har ej lämnat kommentar

Nja, efterfrågan verkar inte vara så stor...

I vissa specifika frågor kan folkomröstningar vara bra, men i allmänhet tror vi att det är bättre med representativ demokrati. Det är viktigt att beslut fattas på basis av fakta och kunskap, och inte populistiska argument. Politik som visar sig dålig måste också kunna omprövas och ändras i efterhand. Tyvärr lägger folkomröstningar ofta en våt filt över debatten efteråt och gör det mycket svårt att ompröva beslut som i efterhand visar sig vara mindre bra.

Kommunala folkomröstningar kan hållas när det finns tydliga alternativ och frågan inte tidigare har diskuterats i vanliga valrörelsen, men en folkomröstning är ett stort och dyrt projekt och därför bör de politiska besluten fattas av de folkvalda politikerna.

Fi är en demokratirörelse som vill förändra makten. Folkomröstningar kan vara ett sätt att öka medborgardeltagandet men det är resurskrävande och det är även tveksamt vilken demokratisk effekt folkomröstningar har. Vi vill istället bredda demokratin med andra medel som till exempel ökad medborgardialog.

Kan dock komma att kosta mer än det ger. Måste vara ett fåtal mycket relevanta frågor

Vi tycker att det är viktigt med en levande och aktiv demokrati. Det är dock viktigt att folkomröstningar görs i frågor där det finns tydliga alternativ och där det finns ett starkt engagemang bland medborgarna. I Lunds kommun finns det möjlighet att lämna e-förslag och om tillräckligt många stödjer ett förslag tas frågan upp till beslut inom kommunen.

Det är märkligt att det inte hålls fler lokala folkomröstningar i Sverige. Det kan vara lämpligt i konkreta frågor som är svårlösta konfliktfrågor i den lokala politiken.

Ja, detta skulle vitalisera demokratin och ge bättre beslutsunderlag. FNL ville ha en folkomröstning om spårvägen, vilket andra partier vägrade och se var vi står nu.