Kommunen ska inte stoppa och förhindra det lokala privata näringslivet att utvecklas. Kommunen ska snarare underlätta för alla företag att etablera sig, verka och utvecklas i Piteå.

Kommunen ska behandla alla företag lika för att det ska vara rättssäkert. Därför ska kommunen pröva ansökan om hotellpråmen mot den lagstiftning och de riktlinjer som gäller. Uppfylls alla ställda krav, så ska kommunen bevilja tillstånd.

Pråmen är ju redan på plats, klart att den ska få stå där tills vindkraftsarbetarna är klara.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Arbetarna skulle gynna näringslivet (hyra bostäder) om det gick att stoppa. MEN - Pråmen är redan på plats. Juridiken har dessutom gjort att det är omöjligt att stoppa den. Piteå kommun har gjort allt för att stoppa pråmen men Länsstyrelsen har gett dispens så att pråmen kommit på plats.

Piteå Kommun har ingen möjlighet att förhindra det då den uppfyller alla regelkrav. Arbetskraftsargumentet ekar allt ihåligare vid större exploateringar det kommer att bli allt mer förekommande att arbetskraften "flygs" in liknande oljeplattformar.

Det är bra för då tvingas vindkraftsarbetarna hyra bostäder i hela kommunen. Nackdelen är att vindkraftverken blir dyrare. Men huvudsakligen är det bra. De arbetar under två år då pengarna kommer inte bara hotellen till godo utan också lokalbefolkningen som kan hyra ut eventuella extrahus. Kraftverken skall betalas under längre tid.

Det finns flera företag (hotell, camping osv) i kommunen som kan inhysa vindkraftsarbetarna.

Det är bättre att eleverna får lära sig att stänga av och inte använda sina mobiler under skoltid, på samma sätt som vuxna människor i arbetslivet. Vi ska inte omyndigförklara elever, men däremot ställa tydliga krav och se till att de efterlevs.

Det här är en fråga som rektor, pedagoger, vårdnadshavare och elever bör lösa i samförstånd.

Alla elever måste få större möjlighet att klara skolan. Då måste de få arbetsro. Hur man skapar en god miljö för lärande måste vara en fråga för dem som jobbar i skolan. Alla skolor kan göra ett lokalt arbete för att tillsammans med eleverna ta fram fungerande ordningsregler för att lägga undan mobilen när den inte bidrar till pedagogiken. Vi vill fortsätta satsningarna på skolan så vi får fler lärare, fler specialpedagoger och bättre riktade resurser till de med störst behov.

Frågan om mobilförbud ska hanteras av verksamheten. Det är ute på den lokala skolenheten som man är bäst skickad att bestämma om mobilen ska vara ett tillåtet verktyg i skolan, eller om mobilanvändandet utgör en sådan störning att den ska förbjudas.

Förslaget är bra men föräldrarna bör ge fullmakt till skolan om det ska kunna tillämpas fullt ut.

Mobilerna läggs i ett fack under lektionerna, under rasterna får elverna igen dem.

Mobbing och kränkningar har flyttat från skolgården till mobila enheter och sociala media. Genom att förbjuda mobilerna under skoltid kan man minska dessa problem åtminstone under dessa timmar. Det har dessutom visat sig i olika undersökningar att de svagare eleverna störs mest av mobilen under lektionstid. Mobilfria skolor är därför en fråga om lika förutsättningar för lärande.

Har ej lämnat kommentar

På raster skall barnen umgås och rasta av sig. På lektionstid skall de lyssna eller utföra läraren uppgifter. Mobiler förhindrar skolarbetet.

Rektorfråga

Vi har olika kön och därför bör de olika könens särdrag få utvecklas utan "politisk" påverkan och färgning. Det är däremot väldigt viktigt att alla kön behandlas lika och respekteras lika och ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Sverigedemokraterna säger nej till Genuspedagogik. Vi vet att det är skillnad på pojkar och flickor, och att det inte är något konstigt med det. Normer är vad som byggt vårt samhälle starkt helt enkelt för att det är vad som stämmer in på de allra flesta. Låt barn vara barn.

Jämställdhet är väldigt viktigt och något som självklart ska förmedlas till barn i förskolan. Idag finns förskolor som använder sig av olika pedagogik i sitt lärande. Vi vill inte göra det obligatoriskt för alla förskolor att följa samma pedagogik utan ser ett värde i mångfalden. Genusperspektivet ska dock alltid finnas med.

Det låter bra, barn och ungdomar bör lära sig mer om detta.

Har ej lämnat kommentar

Genuspedagogik går ut på att det inte ska vara olika krav och förväntningar på barnen på grund av vilket kön de har, utan vilka de är som individer

Har ej lämnat kommentar

Pedagogerna ska ha ett genusperspektiv i verksamheten. På det sättet så kommer det att avspegla sig i förskolans vardag.

Ja, vi ställer oss postiva till att skolan arbetar med genuspedagogik och normkritik och vill att varje förskola ska ha tillgång till en genuspedagog.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Risken är stor att det är kvinnor som kommer att stanna hemma och då cementerar det gamla könsrollsmönster och motverkar jämställdhet mellan män och kvinnor. Får långsiktiga konsekvenser för kvinnors pension.

Vi vill införa en tredelad föräldraförsäkring där en del reserveras för vardera föräldern och en del kan överlåtas mellan föräldrar eller andra vuxna i barnens närhet.

Det skulle i praktiken bli en form av vårdnadsbidrag vilket vi röstat nej till i riksdagen efter att vår partistämma tagits ställning emot.

På dagis och förskola lär sig barnen sociala samspelet och lär sig umgås och lära av varandra

Socialisering och integrering i samhället sker effektivare på en förskola än hos föräldrar. De föräldrar som väljer att ha barn hemma är antagligen väldigt konservativa eller speciella. Förskolepersonal har eller ska ha adekvat utbildning. Barnen träffar ändå sina föräldrar i stor utsträckning. Dessutom finns föräldraledighet för båda föräldrarna.

Har ej lämnat kommentar

Vi värnar valfrihet för människor att välja hur de vill leva sina liv, och för vissa människor kanske det passar bättre att stanna hemma längre och ta hand om sina egna barn.

Ja, den som tar hand om barnen bör få barnomsorgspeng.

Utöver att vissa föräldrar vill vara hemma längre med sina barn frigör barnomsorgspeng, eller vårdnadsbidrag som det hette platser i den kommunala barnomsorgen. Viktigt också att ersättningen är pensionsgrundande så att man inte straffas för att man valt att prioritera sina barns bästa.

Det bör finnas andra incitament än bidrag för att få folk att flytta till glesbygdskommuner.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Ja, det bör utredas effekterna på det förslaget. Miljöpartiet vill höja grundavdraget och sänka arbetsgivaravgifterna i ekonomiskt utsatta glesbygdskommuner.

Ett ganska bra förslag. Det är viktigt att en ev. avskrivning av studieskulder, eller andra bidrag också knyts till att man tar ett arbete i kommunen.

Har ej lämnat kommentar

Små orter utanför storstäderna kan ha svårt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens. Med studieskulder som avskrivs med 10 % per år vid bosättning i landsbygdskommun, ser vi möjlighet till förbättrad kompetensförsörjning, fler jobb och ökat företagande.

Staden är inget om inte landsbygden finns.

Ja, det är ett bra sätt att locka unga familjer till glesbygden.

Det är bra om utbildade personer flyttar till glesbygden. Ett försök att ge glesbygden en intellektuell och utbildande injektion. Värt att testa.

Vi har möjlighet att ta emot de flyktingar som är anvisade och ge dem en bra start till egen försörjning.

Vi hör till de kommuner i Sverige som har lägst antal utrikesfödda. Vi behöver hamna åtminstone i paritet med övriga riket.

Vi står upp för asylrätten och ser att invandring även är viktigt för får vår kommun. Piteå har ett bra mottagande av flyktingar som vi vill vara med att utveckla.

I dagsläget måste antalet flyktingar synkas mot de resurser som finns att snabbt integrera dem i samhället. Idag behöver vi konsolidera kommunen och resurserna för att åter kunna börja ta emot ett visst antal flyktingar. Detta måste dock ske under kontrollerade former.

Antalet äldre ökar i Piteå och de unga flyttar söderut men vi måste trygga äldreomsorgen, hemtjänsten och genom "flyktingar" i dessa jobb lär de sig språket och de äldre får den hjälp de behöver.

Har ej lämnat kommentar

Redan nu, har flyktingströmmarna minskat kraftigt pga de tillfällighetslagar som regeringen infört. Det är rimligt med ett mottagande under de närmast åren som ligger i nivå med dagens. Däremot behöver kommunen öka ansträngningarna för att förbättra integrationen av dem som fått uppehållstillstånd och bor i kommunen. Vi vill därför se reformer som ger kommunerna rätt verktyg för att klara integrationen.

Sverigedemokraterna vill slopa anvisningslagen som tvingar kommunerna att ta emot nyanlända. Färska siffror visar att Norrbotten bara kunnat hitta bostad till ungefär hälften av de anvisade sedan lagen trädde ikraft. Vi vill inte att Sverige ska ta emot asylsökande annat än från våra grannländer, och då blir det självklart inga flyktingar till kommunerna heller.

Har ej lämnat kommentar

Bättre att ta emot kvotflyktingar. Flyktingar bör väljas utifrån deras möjlighet att i vårt system kunna försörja sig själva. Att välja ut flyktingar som inte kommer försörja sig själva är absurt. Lika tokigt är det att låta slumpen avgöra. Det finns så enormt många flyktingar på jorden att flyktingarna bör väljas ut och uppmanas bosätta sig där de har möjlighet till egen försörjning.

Så är det ju redan idag. Språket kan vara nödvändig för att integrationen i samhället ska bli så god som möjligt. Samtidigt är förslaget misstänkliggörande mot nyanlända - något som V inte är positiv till.

Att lära sig svenska är jätteviktigt, men lyckads man få ett arbete bland svensktalande så kan språket läras på arbetsplatsen kompletterat med datorundervisning på fritiden.

Har ej lämnat kommentar

Obligatorisk utbildningsplikt är redan införd för deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsprogram något som Miljöpartiet har ställt sig positiv till. Individuella undtantag måste dock alltid finnas exvis för personer med inlärningssvårigheter som inte kan tillgodogöra sig undervisningen.

En grundförutsättning för att integreras i samhället - möjligheter och rättigheter kombineras med skyldigheter.

Språket är nyckeln till en lyckad integration. Att inte kunna svenska, är ofta ett hinder då en arbetsgivare ska anställa. För att öka motivationen att lära sig svenska, kan t ex försörjningsstöd villkoras med svenskundervisning eftersom varje medborgare måste göra vad man själv kan för att öka möjligheten till egenförsörjning. Vi vill även införa obligatorisk samhällsorientering för asylsökande så fort som möjligt efter att man kommit till Sverige.

Morot och piska har länge varit en metod i läroprocessen

Sverigedemokraterna i Piteå har motionerat om integrationsplikt i kommunen enligt den modell som röstades igenom i Vellinge kommun. Vi ser det som en självklarhet att bidrag ska villkoras mot en motprestation.

Har ej lämnat kommentar

Språk är viktigt att lära sig så fort som möjligt. Vill man inte lära sig språk så vill man inte heller försörja sig själv. Då har man samtidigt sagt att man inte vill bo här utan åka någon annanstans.

Röda korset, skolklasser, tävlingsarrangemang tigger priser. Vart ska gränsen gå ?

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Det går inte att lagstifta bort fattigdom genom att förbjuda människor att be om hjälp. Det skulle bara förvärra situationen ytterligare för redan svårt utsatta människor. Miljöpartiet är emot ett tiggeriförbud.

Vi vill förstärka åtgärderna för att förhindra olagliga tältläger och annan kriminell aktivitet som kan följa i tiggeriets spår. Det är inte rätt att förbjuda saker bara för att man tycker det är jobbigt att se. Vår omtanke om utsatta människor får däremot inte leda till en acceptans att de bryter mot lagen. Vi vill också att EU:s medlemsländer ska ta ett större ansvar för sina fattigaste medborgare.

Tiggeriet är inte något vi önskar, bättre att organisera hjälp i hemländerna så att de inte behöver komma hit och tigga. Men tiggeriet kommer automatiskt ta slut eftersom nästan inga har kontanter på sig numera.

Har ej lämnat kommentar

Tiggeri löser inga problem utan riskerar att skapa än fler problem. Sverige är inte ett land där det ska sitta tiggare i gathörnen. Dessutom är flera av tiggarna här illegalt samt att det i vissa fall också är organiserat av kriminella.

Det hitresta tiggeriet är inte bara organiserat av kriminella, det för också med sig prostitution och annan kriminell verksamhet. Sverigedemokraterna har vid inte mindre än tre tillfällen under innevarande mandatperiod motionerat om att införa tillståndsplikt för insamlande av pengar på offentlig plats. Vi vill ha ett nationellt förbud, men tills det kan bli verklighet ska kommunen agera för att vi inte ska ha hitresta tiggare i vår offentliga miljö.

Det är alldeles för mycket kriminalitet som hänger ihop med tiggeriet på vissa platser. Vilka platser det är vet man inte. Telefontiggeri är ett otyg liksom tiggeri med reklam likaså.

Arbetsvillkoren ska göras bättre för alla men att generellt minska arbetstiden löser inte arbetsmiljöproblemen. Dessutom är det svårt att motivera varför vissa yrkeskategorier ska få en löneökning på 33% på ett bräde.

Sverige behöver fler arbetade timmar, inte färre. Förslaget baseras på att arbetssituationen många gånger är stressig och tung. Eftersom bristen på arbetskraft bara kommer att öka framöver, riskerar förslaget att skapa än mer stress hos de anställda. I stället vill vi arbeta för en hållbar arbetsmiljö som gör att arbetstagarna klarar att arbeta heltid fram till pensioneringen. Att det finns olika arbetsgivare att välja mellan är också viktigt. Möjligheten att byta arbetsgivare är avgörande för att förbättra sin lön och förbättra sina arbetsvillkor.

Är arbetsbelastningen för stor skall man sätta in mer folk. Redan nu så räcker det inte till med de som arbetar. Överbelastning och stress löser man kanske för individen med 6 timmars arbetsdag men finns det inte människor som kan arbeta så får de äldre en än värre situation. Det finns många arbetslösa som skulle kunna gå in som "solstrålar" och/eller göra enklare arbetsuppgifter.

Har ej lämnat kommentar

Socialnämndens underskott uppgår till tiotals miljoner varje år. Att då sänka de arbetade timmarna i äldrevården utan att sänka kostnaderna skulle innebära att vi får ännu mindre personal eftersom vi inte skulle ha råd att anställa fler för att fylla upp de 25% mindre arbetstimmar vi skulle få ut för lönekostnaderna. Därför säger Sverigedemokraterna nej till en sådan reform.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Det är ett tungt och krävande arbete och fler skulle orka arbeta längre om 6-timmarsdag infördes. Lönen är sedan tidigare så låg attde är värda bibehållen heltidslön.

Har ej lämnat kommentar

Miljöpartiet vill att människor ska få mer makt över sin tid. Vi vill genomföra reformer som sänker normalarbetstiden och ökar människors möjligheter att påverka sin arbetstid och sina arbetsvillkor exvis genom att införa möjlighet till arbetstidsförkortning för äldre anställda inom välfärden.

Har ej lämnat kommentar

Inga vinster i välfärden.

Pengarna som vi betalar i skatt ska gå till det de är avsedda för och eventuella vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Har ej lämnat kommentar

Frågan är inte bra. På vissa platser kan det behövas mera privat. På andra indre privat. Går inte att svara vettigt på denna fråga.

Vi vill att människor ska få bestämma mer själva över sin vardag. Därför är det viktigt att få fortsätta att ha egenmakt även om man blir äldre eller har funktionsnedsättning. Vi vill se både privata och kommunala utförare och ställa höga krav på kvaliteten oavsett driftsform. Med fler utförare, kan den enskilde välja vem som bäst kan leverera den service som är beslutad. Det utvecklar både offentlig och privat verksamhet, vilket förbättrar vården för alla. Samtidigt får personalen möjlighet att välja bland olika arbetsgivare, vilket ökar inflytandet och möjligheten till påverkan på sitt arbete.

Sverigedemokraterna låter sig inte styras av ideologiska dogmer i sitt beslutsfattande. Vi ser inget självändamål i privatisering, men är för införande av LOV. Så länge kvalitet och brukarnöjdhet är bra lägger vi heller inga värderingar i hur eventuell vinst i företag hanteras. Om behovet finns och kan täckas av en privat verksamhet ser vi inga hinder i det.

Det behövs mer valfrihet i vård och omsorg - både för vårdtagare men även för personalen. Dessutom ger en mångfald av utförare konkurrens som sporrar till kvalitetsförbättringar, effektivare använda resurser och utveckling av branschen.

Bevisligen är de privata aktörerna bättre på ekonomisk hushållning med samma resultat om inte bättre.

Låt flera aktörer sköta vård och omsorg för bättre kvalitet samt möjlighet att välja arbetsgivare samt utförare.

Miljö och klimatfrågan är viktig och ska beaktas i olika former av beslut, men även utifrån miljöpåverkan från ett geografiskt perspektiv och hur Piteå och Sveriges andel påverkar klimatet och miljön i det stora hela. Förnuft måste få råda även inom detta område och därför måste frågorna hanteras individuellt från fall till fall.

Miljö och klimat är såklart jätteviktiga frågor, men de är inga kommunala frågor. De är strikt taget inte ens Svenska frågor. Det är frågor som ska hanteras på en global skala. Sverige är redan "bäst i klassen". Om något så ska vi exportera vårt miljötänkande till andra länder som idag inte ligger på samma nivå, tex Indien och Kina.

Säkerhetspolitik, Rättssäkerhet är viktigare

Har ej lämnat kommentar

Miljö- och klimatfrågorna måste gå hand i hand med övriga samhällsutvecklingen.

Har ej lämnat kommentar

En god miljö är förutsättningen för allt som vi människor gör, därför måste alla politiska beslut vägas utifrån vilken påverkan det har på miljö och klimat. Det går att lösa klimatutmaningen och det går att minska utsläppen. Då måste politiken göra det enklare och billigare för människor att göra val som faktiskt ger resultat för miljön! Miljö- och klimatpolitiken behöver mer forskning och teknikutveckling, så att tillväxt kan gå hand i hand med en grön och hållbar utveckling

Miljö och klimat är viktigt, men människor är ännu viktigare.

Det råder inget tvivel att vi måste ställa om till ett samhälle inom naturens ramar. Det finns inga andra politiska frågor på en död planet.

Utan ett bra klimat och bra miljö så går allt annat under i sinom tid.

Vi vill fortsätta att värna strandskyddet. Syftet är att allmänheten ska få tillgång till naturupplevelser, och att bevara den artrikedom som finns i strandmiljöer. Strandskyddet minskar också sårbarheten inför klimatförändringarna, som riskerar att öka omfattningen av skred och översvämningar Det viktiga för en levande landsbygd är inte att få bygga på stränderna utan att det är tillgång till kollektivtrafik, bredband, skolor och offentlig service och jobb.

Byggs ett enda hus ner mot stranden så stoppas möjligheten att gå längs hela stranden. Det löser inte heller eventuella problem på landsbygd eller glesbygd. Se bara i Stockholms skärgård där man gett enorma mängder dispenser och privatiserat stränderna för alla andra.

Har ej lämnat kommentar

Vi menar att man ska inventera och inrätta så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) med minskat strandskydd. MEN det ska finnas möjlighet för ALLA - inte bara för de rikaste.

Har ej lämnat kommentar

I Norrbotten och Piteå finns många områden som berörs av strandskydd där det är svårt att motivera anledningen. Därför bör dessa regler lättas upp och möjlighet till nybyggnationer ske där det är lämpligt.

Vi vill avskaffa strandskyddet i sin nuvarande form. I stället vill vi göra det möjligt att bygga nära vatten, så att vi kan nyttja den attraktionskraft som vattennära boende utgör. Det ska vara tillåtet att bygga på alla ställen där kommunen inte särskilt har pekat ut stränder där strandskyddet behövs.

Strandskyddet är ett urholkat instrument, var inte tänkt vara alla kustområden bara skyddsvärda.

Låt fler bygga på vackra ställen för bättre livskvalité och trivsel. Vi har miltals med stränder här i Norrland och de räcker nog till alla.

Sverigedemokraterna vill ha lättnader i strandskydd och bullerregler för att kunna bygga fler och kostnadseffektiva bostäder så att vi snabbare kan komma till rätta med bostadsbristen.

Byggande och tillhandahållande av hyresrätter ska ske på lika villkor i hela samhället oavsett det är en kommun eller en privat byggherre/hyresvärd.

Har ej lämnat kommentar

Hur det än är med bostadsbristen så är kommunala subventioner som regel en dålig ide. Vi ser hellre att man hjälper människor genom att se över bostadsbidrag och annat så att också de med små ekonomiska medel har råd med ett bra boende.

Man kan inte skatteutjämna med en sådan metod. Marknadern bestämmer priserna och folk tycker troligtvis det är dyrt att bo i nybyggda hus. Då är det en bättre metod att sänka skatten för långinkomsttagarna eller höja inkomsten för dessa.

Vi vill avskaffa de statliga byggsubventionerna och ser inte att införandet av kommunala subventioner heller skulle lösa problemet. Däremot behöver kommunerna vara delaktiga i arbetet för att underlätta nybyggnation. Genom att tillåta kommunal försöksverksamhet för att korta planprocesserna, kan kostnaderna minska. Vi ser mycket positivt på utvecklingen med serietillverkade hus i trä och upphandlingar av SABO:s så kallade Kombohus.

Har ej lämnat kommentar

Kommunbolagen bygger bostäder inte kommunen. SKL kräver kommunbolagen går med vinst och det står också i ägardirektivet till Pitebo.

Subventioner för att få ett bra och kvalitativt byggande med rimliga hyror över hela landet är bra. Alla ska ha råd att bo. Subventionerna ska dock vara statliga!

Kommunen måste främja att blanda olika upplåtelseformer i alla bostadsområden – vi vill bygga fler billiga hyresrätter i villaområden och fler bostadsrätter och småhus i områden där de flesta i dag bor i hyresrätt. Vi vill ha statliga investeringsstöd till hyresrätter och vi ser gärna att nya hyresrätter villkoras med krav på mindre miljöbelastning och lägre hyresnivå.

Allmännyttan ska ge sig vinn om att bygga billiga bostäder för alla, det bör vara uppdraget. Ej lyxbostäde för välbesuttna med skyhöga hyror, det får de privata bygga, kommunen ska satsa på billiga och bra bostäder, även ute i byarna.

Inga vinster i välfärden, samhällstjänster som skola, vård och omsorg ska tillhandahållas av staten, landstingen och kommunerna för att säkerställa lika möjligheter och kvalitet för Alla.

Har ej lämnat kommentar

Kommuner ska inte bedriva verksamhet som konkurrerar med det privata näringslivet. Vi vill se en större satsning av kommunen att stötta sociala företag vilka kan konkurrera fritt.

I princip är det rätt. Men det kan finnas verksamheter av lokal upphandling som gynnar små företag om kommunen upphandlar efter andra kriterier. Kommunerna kan då starta och initiera små företag och låta de sedan bli egna.

I största möjliga mån ska all verksamhet, förutom myndighetsutövning och liknande, konkurrensutsättas och bedrivas av den som kan göra det till bästa möjliga pris och högsta kvalitet. Kommunen ska inte ha någon ensamrätt på verksamhet som lika gärna kan drivas av andra.

Kommunal verksamhet ska inte konkurrera med privata näringslivet och det är viktigt att kommunen ägnar sig åt sin kärnverksamhet och inte kliver in på områden som bäst kan skötas av företag eller civilsamhället. Inom den kommunala omsorgen och skolan är det viktigt att samma krav ställs på kommunal som på privat verksamhet, exempelvis vad gäller uppföljning och kvalitet.

Har ej lämnat kommentar

Det privata näringslivet är jätteviktigt, kommunen ska ägna sig åt det den måste, allt annat kan någon annan göra.

Det är Näringslivet som får de ekonomiska hjulen att snurra. Kommuner kan inte konkurrera med privata aktörer med hjälp av skattemedel.

Har ej lämnat kommentar

Kvotering och tvång av olika slag är inte bra. En fri marknad måste råda där val ska göras av rätt instans, och inte begränsas eller på annat sätt tvingas av politiker eller myndigheter.

Idag har kvinnor och män inte samma möjligheter på arbetsmarknaden. Det vill vi förändra, men kvotering är fel väg att gå. Förändringen måste ske från grunden; kvinnor behöver få bättre förutsättningar att starta och driva företag. När fler kvinnor driver företag kan de attityder som idag hindrar kvinnor förändras och jämställdheten öka.

Sverigedemokraterna är helt emot alla former av kvotering och särbehandling på grund av kön, ålder, etnicitet osv. Vi vill att människor ska värderas utifrån sina egna unika egenskaper och kompetenser.

Har ej lämnat kommentar

Med rätt kompetens ska kvotering gälla men kompetens är viktigare.

Ungefär hälften av vardera könet främjar ett gott arbetsklimat, numera är män och kvinnor lika kompetenta så det behövs snart ingen kvotering, utom för att se till att det blir 50/50 eller 50/40, det blir också bra.

Har ej lämnat kommentar

V är mycket positiva till en könskvotering som fördelar platserna jämnt mellan könen. Frågan är dock komplicerad; svaret innebär nämligen att vi tar bort partiernas suveränitet att utse de ledamöter som de anser vara mest lämpliga för uppdragen.

Ja, Miljöpartiet vill lagstifta om könskvotering i bolagsstyrelser.

En blandad könsfördelning är ur alla aspekter bra. Och kan man inte åstadkomma det själv är en 40%s regel ett bra riktmärke att använda sig av.

Vart fjärde år är det val, det räcker! De förtroendevalda ska ta ansvar och styra kommunen och då blir folkomröstningar onödiga och tar tid och pengar.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Kommunala folkomröstningar är nu bara rådgivande och styret behöver inte bry sig om dem. Blir bara förakt för vårt demokratiska system i sådana fall. Men vore folkomröstningar bindande så är det en annan sak. ett annat problem är att ett problem kanske bara berör en liten del av kommunen /kommunens befolkning. Hur löser man det då. Folkomröstningar kan bara hållas i vissa specifika frågor.

I grunden är förslaget bra, men det skulle vålla väldigt stor byråkrati och organisation för att genomföra det på ett rättssäkert sätt. Dessutom blir det en gränsdragning om vilka frågor som det ska folkomröstas om, samt att det skulle vålla stora kostnader. Systemet vi har idag med att man väljer politiker och vilket parti man sympatiserar med, vart fjärde år, fungerar väl som en demokratisk modell där man kan rösta annorlunda vid nästkommande val om man är missnöjd.

Kommunala folkomröstningar kan fylla en mycket viktig funktion. Det ska vara upp till varje kommun att avgöra när och i vilka frågor en folkomröstning behöver hållas. Det finns dock inget egenvärde i att hålla fler kommunala folkomröstningar. Vår representativa demokrati innebär att vi väljer partier och politiker som ska fatta politiska beslut utifrån det mandat de fått av väljarna.

Sverigedemokraterna ser gärna att man frågar innevånarna i lokala folkomröstningar i fler fall än vad som är fallet idag. Skolnedläggningarna under 2014 och 2015 är exempel på vad som borde ha beslutats genom sådana folkomröstningar.

Har ej lämnat kommentar

Ja, Miljöpartiet ställer sig positiv till fler kommunala folkomröstningar

Har ej lämnat kommentar