Moderaterna har inga förslag om att återinföra förmögenhetsskatten.

Vi vill inte återinföra förmögenhetsskatten eftersom den var skadlig för Sveriges ekonomi. Den ledde till att pengar fördes ut ur landet och gav väldigt små intäkter till statskassan.

Förmögenhetsskatten var en straffskatt på sparande, och därför var vi med om att avskaffa den. Vi tänker inte återinföra förmögenhetsskatten.

Har ej lämnat kommentar

Det skulle fördriva kapital ut ur Sverige och minska investeringar i företagen vilket är negativt för Sveriges ekonomiska utveckling.

Den som tjänar mycket ska betala en större del av sin lön i skatt än någon som tjänar litet – det är viktigt för att garantera både välfärd och ett starkt rättssamhälle för alla och få ett samhälle som håller ihop. Just förmögenhetsskatt vill vi däremot inte återinföra eftersom den skatten inte fungerade eller ledde till större jämlikhet.

Den tidigare förmögenhetsskatten hade många problem. Skatten upplevdes som nästan frivillig och de som betalade skatten var vanliga personer med små förmögenheter.

Idag är skattesystemet riggat för de rika. Sverige har idag det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer och de ekonomiska klyftorna har ökat mest i Sverige bland alla OECD-länder sedan mitten av 1980-talet. Det vill vi ändra på.

Dessa pengarna gör mer nytta om de istället används för att stärka hemtjänsten och äldreomsorgen. Höginkomsttagare gör RUT-avdrag i betydligt högre utsträckning jämfört med låg- och medelinkomsttagare. Det är inte rimligt att låginkomsttagare ska skattesubventionera höginkomsttagares städning m.m.

Idag kan en ensamstående få rut-avdrag för tjänster för drygt 2 000 kronor i månaden och ett par få avdrag för tjänster för drygt 4 000 kronor i månaden. Pensionärer får göra avdrag för dubbelt så mycket som andra. Det är rimligt men om man köper tjänster för mer än så – vilket det framförallt är höginkomsttagare som gör – så tycker vi att man får stå för det själv.

I regering har Miljöpartiet sänkt taket för RUT-avdrag och vi föreslår ingen höjning av varken taket eller procentsatsen. Däremot har vi sänkt momsen på reparation av cyklar, kläder och skor och föreslår framåt att införa ett HYBER-avdrag som ger dig sänkt skatt på vanliga varor som du hyr, köper begagnat eller reparerar. https://www.mp.se/just-nu/nytt-avdrag-mer-hallbar-konsumtion

Moderaterna vill tredubbla rutavdraget till 75 000 kronor och bredda det till fler tjänster. Det skapar fler enkla jobb och underlättar människors vardagspussel.

Rutavdraget är en succé som skapat tusentals jobb, inte minst till kvinnor med utländsk bakgrund. Det har även varit ett stort lyft för kvinnors företagande. Vi vill tredubbla avdraget och det ska gå att göra avdrag för fler tjänster.

RUT-avdraget har gjort vardagen enklare för hushållen, till exempel genom billigare städtjänster, och tusentals nya vita jobb har skapats. Liberalerna vill därför genomföra en ny RUT-reform där taket för avdrag tredubblas, äldre får dra av 60% av arbetskostnaden och RUT-avdraget omfattar fler tjänster än idag.

Vi vill höja avdragstaket från 25 000 till 75 000 och bredda RUT att gälla exempelvis flyttjänster och matlagning i hemmet.

Har ej lämnat kommentar

Miljöpartiet anser att amortering är bra. Såväl bostadspriser som hushållens skulder är på historiskt höga nivåer. Skulderna har under en längre tid växt snabbare än Sveriges ekonomi och hushållens inkomster. Miljöpartiet anser att det är viktigt att hushållens skuldsättning minskar, inte minst i ljuset av att Riksbanken förbereder en räntehöjning. Det av Finansinspektionen nyligen införda amorteringskravet ska ses i ljuset av detta. Miljöpartiet tycker det är rimligt att man betalar av/amorterar på sina skulder.

Ökningen av hushållens skuldsättning är alltför hög och behöver hanteras. Amorteringskrav kan vara en del av detta, men det centrala är att lösa bostadsbristen och få en bättre fungerande bostadsmarknad.

När det första amorteringskravet infördes hade hushållens lån ökat snabbt. Det innebar att det fanns stora risker för både hushållens ekonomi och för Sverige om bostadspriserna skulle rasa eller räntan höjas. Därför var det första amorteringskravet nödvändigt. Det andra och skärpta amorteringskravet infördes alldeles för snabbt och vi är beredda att ta bort det.

Amorteringskrav som förhindrar att man skaffar sig alldeles för höga skulder för sin bostad jämfört med sin inkomst är rimligt. Att avskaffa kravet skulle göra att fler tar för höga risker och det skulle öka bostadspriserna ännu mer – vilket skapar risker för hela samhällsekonomin.

Vi står bakom det ursprungliga och det skärpta amorteringskravet, men om ränteavdragen trappas ned vill vi lätta på amorteringskraven och bolånetaket

Liberalerna är kritiska till de skärpta amorteringskraven, som hindrar människor att flytta till ny bostad och gör det extra svårt för unga att hitta sin första lägenhet. För att dämpa hushållens mycket höga skuldsättning har vi istället föreslagit att under en tioårsperiod stegvis trappa ned ränteavdraget från 30 till 20 procent, samtidigt som hushållen kompenseras genom sänkta inkomstskatter.

Vi är emot det skärpta amorteringskravet. Istället för fler regler som slår mot rörligheten, såsom skärpt amorteringskrav, vill vi se nedtrappade ränteavdrag. Nedtrappningen av ränteavdraget ska ske varsamt, under en längre tid och hushållen bör kompenseras främst genom sänkta inkomstskatter.

Förstärkningen av amorteringskravet som tillkom 2018 ska tas bort och det första amorteringskravets effekt på samhällsekonomin ska utvärderas.

Investeringsstödet som den S-ledda regeringen infört är effektivt och har bidragit till att det byggts över 11 000 hyresrätter med hyror som de allra flesta har råd med, även utanför storstäderna. Det vore ett stort misstag att avskaffa stödet när bostadsbristen fortfarande är stor.

För att bygga de bostäder som behövs måste staten ta ett större ansvar för finansieringen. Investeringsstödet har resulterat i tusentals nya hyresrätter runt om i landet. För att stimulera byggandet av fler hyresrätter behöver stödet utökas – inte tas bort.

Miljöpartiet vill inte ta bort investeringsstödet för nya hyresrätter, vi vill istället utveckla det ytterligare för fler klimatsmarta bostäder med rimliga hyror. Trots att det byggs mer idag än det har gjorts på länge råder det ändå bostadsbrist på flera håll i Sverige. Bostadsbristen drabbar inte bara den som inte kan få en bostad, den bromsar hela samhällsutvecklingen. Framförallt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster kan bo i. Byggbranschen behöver långsiktiga spelregler och därför behövs blocköverskridande överenskommelser på det bostadsekonomiska området.

Investeringsstödet har varit ett fiasko – knappt fem procent av stödet har betalats ut. I första hand behöver regelkrånglet minska för att fler billiga hyresrätter ska kunna byggas.

Stödet har gått till bostäder som hade byggts även om det aldrig införts. Att bostadsbyggandet nu minskar igen visar att subventionerna inte fungerat. Vi vill hellre införa enklare byggregler.

Byggsubventionerna är ineffektiva och dyra. Vi vill i stället rikta det ekonomiska stödet direkt till de hushåll som behöver det i form av bostadsbidrag och bostadstillägg.

Vi vill avskaffa subventionerna. Erfarenheten från tidigare subventioner är att det driver upp byggkostnaderna, försämrar konkurrensen och gör att byggandet inte blir optimalt.

Har ej lämnat kommentar

Vi anser att mångkultur har lett till den samhällssplittring vi idag ser i vårt samhälle. Däremot är vi inte emot kulturella influenser från andra kulturer. Sveriges fem nationella minoriteter har en särställning i vårt samhälle utifrån historisk hävd.

Vi tar emot människor på flykt av moraliska skäl och arbetskraftsinvandring därför att kompetens och arbetskraft behövs. Vi tar inte emot därför att människor har en viss etnicitet. Att kvotera människor för att uppnå mångfald är fel. Sverige ska vara ett hem och samhällsgemenskap för alla människor som bor här, oavsett etniskt ursprung.

Sverige är ett land som präglas av mångfald. Vi ska respektera människors olikheter. Men i Sverige gäller förstås svensk lag och vi kompromissar inte med principer om bland annat jämställdhet och barns rättigheter.

Den som kommit till Sverige från en annan kultur ska ha samma fri- och rättigheter som alla andra som bor i Sverige. Men det betyder också att man har skyldigheter. Alla ska känna till och respektera de lagar och regler som gäller här. Därför vill vi till exempel ha obligatorisk samhällsinformation till asylsökande.

Det är bra att människor kommer till vårt land för att jobba och studera. I dag bor här människor med rötter från världens alla hörn, här talas alla större språk. Det gör vårt land rikare och ger oss större möjligheter på en global marknad. Det är viktigt att demokratin och jämställdheten omfattar alla. Liberaler sätter alltid individen före kollektivet, och inskränkningar av människors frihet kan aldrig rättfärdigas med kulturella argument.

Vi ska värna om svenska traditioner, kultur och historia, och det vet vi att både de som är födda här och de som är nyanlända uppskattar. Men så länge man inte förhindrar andra människor att leva sitt liv som man vill, till exempel genom att kringskära flickors och kvinnors frihet, så måste man få utöva sina traditioner, sin religion, och vara stolt över sin bakgrund oavsett var i världen man kommer ifrån.

Precis som i alla andra länder har det aldrig funnits en enda homogen kultur i Sverige. Traditioner och sätt att leva skiljer sig åt mellan orter, samhällsklasser och generationer. Det är en rasistisk myt att vi skulle kunna välja mellan att leva i ett så kallat mångkulturellt samhälle eller inte, för självklart kommer människor alltid att ha olika erfarenheter och vanor. Det viktiga är att det är mer som knyter oss samman än som skiljer oss åt. Sverige är i den bemärkelsen ett mångkulturellt land och så vill vi att det förblir.

Miljöpartiet är ett feministiskt parti som tror på mångfald, öppenhet och mänskliga rättigheter. Det är särskilt viktigt att vi står upp för dessa värden i en tid då de är hotade globalt. Länder som sluter sig mot omvärlden stagnerar också i utveckling. Vi är övertygade om att olikheter berikar och att mångfald, jämlikhet och jämställdhet är grunder för ett rättvist samhälle.

Vänsterpartiet vill skapa en mänsklig, välkomnande och reglerad flyktingpolitik i Sverige och Europa. I en tid då historiskt många människor är på flykt, varav allra största delen tas emot i världens fattigaste länder, behöver rika delar av världen som Sverige och Europa också göra sitt. Annars faller hela asylrätten. Alla människor ska ha möjlighet att söka skydd undan förföljelse och förtryck och få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt.

Miljöpartiet anser att Sverige ska stå upp för asylrätten och arbeta för att alla EU-länder ska ta ett större ansvar för människor på flykt. Behovet av skydd ska avgöra vem som får asyl. Vi är emot att sätta ett maxantal och stänga dörren för andra, som också behöver skydd och har rätt att söka asyl. Inget land kan göra allt, men det ska inte hindra oss från att göra det vi kan. Trots att Sverige tagit emot många flyktingar de senaste åren har vi samtidigt en stark ekonomi, allt lägre arbetslöshet och gör stora investeringar i skola och klimat. Miljöpartiet kommer också fortsätta arbeta hårt för familjers rätt att återförenas och för att svårt sjuka och utsatta personer med stark anknytning till Sverige ska få stanna.

Vår migrationspolitik kombinerar medmänsklighet med ordning och reda. Vi värnar asylrätten, och det innebär att man har rätt att få sin asylansökan prövad. Vi vill också att föräldrar ska kunna återförenas med sina barn. Den som får uppehållstillstånd får stanna och den som får avslag ska återvända till sitt hemland. Den situation vi hade 2015 var ohållbar. De kommande åren är det rimligt med ett mottagande som ligger långt under det antal som kom till Sverige 2015. Därför är det viktigt att enas om en gemensam migrationspolitik i EU. Hur många som söker asyl i Sverige påverkas inte minst av om EU kan komma överens.

Asylrätten ska värnas och varje människas skyddsskäl avgör om man får stanna eller inte. Sverige ska fortsätta att ge en fristad åt människor på flykt, men flyktingmottagandet i Europa måste fördelas jämnare mellan länderna. År 2015 kom det för många flyktingar för att Sverige skulle klara av ett värdigt mottagande och en rimlig integration. Sverige kan inte gå tillbaka till de migrationsregler som vi hade före 2015, men vi ska inte heller stänga våra gränser. Vi måste lösa flyktingfrågan tillsammans med övriga länder i Europa så att fler tar ansvar.

Har ej lämnat kommentar

För att Sverige ska klara av att lösa dagens integrationsproblem behöver flyktingmottagandet minska.

Sverige har tagit emot väldigt många flyktingar under lång tid och nu är det tid att se till att alla de kommer i utbildning och arbete. Det är viktigt för att vårt samhälle ska hålla ihop. Därför vill vi att Sverige ska fortsätta ta emot flyktingar, men inte mer än vår andel av de flyktingar som kommer till EU, vilket skulle innebära färre flyktingar till just Sverige jämfört med idag.

Asyl ska endast beviljas i de fall Sverige är första säkra land. Vi tycker istället att resurserna bör riktas till krisdrabbade länders närområden där de flesta flyktingar befinner sig.

Vänsterpartiet värnar religionsfriheten som omfattar både böneutrop och ringning i kyrkklockor. Det kan dock finnas skäl att anpassa tidpunkt, ljudnivå och så vidare utifrån omgivande bebyggelse. Detta är en fråga för polisen och kommunen att besluta om.

I ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle måste olika traditioner och religioner få finnas, synas och höras. Samtidigt måste det ske på ett sätt som respekterar människors rätt till privatliv. Det kommer alltid att uppstå målkonflikter i samhället kring våra gemensamma utrymmen och vad som upplevs som störande eller inte. Vi tycker inte att det är upp till rikspolitiken att komma med direktiv åt det ena eller andra hållet rörande böneutrop. Istället bör det som idag vara en fråga för kommunerna och polisen lokalt att avgöra från fall till fall utifrån lagar och lokala föreskrifter.

Om böneutrop är lämpligt på en plats avgörs bäst lokalt utifrån relevant lagstiftning. Om det finns ett behov så kan vi tänka oss att förändra lagen för att förtydliga var och när böneutrop kan vara tillåtet.

Vi är liberaler och försvarar yttrande- och religionsfriheten. Att sprida budskap genom en högtalare i offentlig miljö kräver dock tillstånd, oavsett budskapets innehåll. Det handlar om en avvägning mellan olika intressen. Böneutrop måste bedömas i sitt lokala sammanhang och avgöras från fall till fall av dem som känner till de lokala omständigheterna.

Det här är ytterst en fråga om det är störande eller inte störande i området. En ansökan om böneutrop ska prövas på kommunal nivå utifrån förutsättningarna för platsen som ansökan gäller. I bedömningen av en sådan ansökan måste hänsyn tas till hur det skulle påverka omgivningen.

Religionsfriheten är grundläggande och måste värnas. Lika viktigt är att respektera att människor inte påtvingas religiösa budskap i det offentliga rummet, eller i sina hem. Därför finns det skäl att se över lagstiftningen.

Böneutrop får prövas på samma sätt som torgmöten och andra manifestationer enligt dagens regler. Men frekvent återkommande böneutrop är något annat. Vi är emot institutionaliserade, återkommande böneutrop, som människor inte kan undkomma i sina hem.

Vi anser att all form av religiös proklamation som är omöjlig att undvika inte hör hemma i ett modernt samhälle och bör förbjudas. Däremot så hör inte kyrkklockor hemma i denna kategori då vi anser att klockor inte innebär ett direkt proklamerande av ett religiöst budskap. Kyrkklockor är också en del utav vårt kristna och historiska kulturarv.

Löner och villkor ska förhandlas mellan anställda, fack och arbetsgivare – det är den svenska modellen. Staten ska inte gå in och sätta löner.

Förslaget är dåligt av flera skäl: För det första innebär förslaget att man lagstiftar om en viss lönenivå. Därmed frångår man den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna förhandlar om löner och villkor. För det andra finns varken krav på kollektivavtal eller utbildningens innehåll och kvalitet. För det tredje innebär förslaget att lönen ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen. Vi vill att alla ska kunna leva på sin lön – det kan man inte med Alliansens förslag. För det fjärde leder sänkta ingångslöner för vissa grupper till en press nedåt på lönerna för andra grupper på arbetsmarknaden.

Miljöpartiet ställer sig istället bakom modellen med etableringsjobb eftersom den ger den enskilde en skälig inkomst och utbildning samtidigt som arbetsgivarens kostnad blir lägre. Modellen med etableringsjobb bygger dessutom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Etableringsjobben ska kunna förmedlas genom privata matchningsföretag.

Sverigedemokraterna vill inte se några särlösningar som grundar sig på födelseland. Vi eftersträvar en arbetsmarknadspolitik där individens behov styr eventuella insatser, inte födelselandet.

Inträdesjobben ger nyanlända och unga utan gymnasieexamen en chans att kombinera jobb och praktik. Man får givetvis lön för den tid man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut.

Dagens höga trösklar till arbetsmarknaden klyver Sverige, med hundratusentals nyanlända i arbetslöshet som följd. Vi riskerar att få en gigantisk underklass i Sverige om vi inte öppnar dörren till första jobbet. Vi vill att ungdomar och nyanlända ska kunna få ett första jobb med lägre ingångslön och jobba sig uppåt. Så kan fler få ett jobb och bidra. Det är viktigt för integrationen, Sveriges ekonomi och välfärden.

Fler nyanlända, även de med låg utbildning, måste få jobb. Att ha en egen lön innebär frihet och självbestämmande. I dag är det alldeles för svårt för nyanlända att få sitt första jobb. Ett riktigt riktigt jobb och en egen lön är alltid bättre än bidrag, även om första jobbet är enklare och lönen något lägre.

Vi vill införa inträdesjobb för nyanlända och unga under 23 år utan gymnasieexamen, med en lägre ingångslön och slopade arbetsgivaravgifter. Det ökar möjligheterna att gå från bidrag till arbete.

Vi ser att näringslivet kan göra mer för att få en jämnare könsfördelning. Men vi tycker inte att lagstiftning om könskvotering är rätt väg att gå.

I dag har kvinnor och män inte samma möjligheter på arbetsmarknaden. Det vill vi förändra. Men kvotering är fel väg att gå. Förändringen måste ske från grunden. Kvinnor behöver få bättre förutsättningar att starta och driva företag. När fler kvinnor driver företag kan de attityder som i dag hindrar kvinnor förändras och jämställdheten öka.

Bristen på kvinnor i näringslivets högsta positioner är ett maktproblem som inte ska accepteras. Det är en fråga där ägarna måste ta sitt ansvar. Staten ska inte styra könsfördelningen i bolag, lika lite som staten ska bestämma könsfördelningen i fackföreningars styrelser.

Tillsättningar ska ske utifrån meriter, inte utifrån kön, ursprung eller ålder. Däremot har vi medverkat till en jämnare könsfördelning på ledande befattningar inom staten vilket vi tycker är en positiv strävan.

Sverigedemokraterna motsätter sig starkt alla former av kvotering och positiv särbehandling på basis av kön. All så kallad positiv särbehandling av en grupp innebär samtidigt negativ särbehandling av någon annan. Så vill vi inte ha det, kompetens ska vara avgörande på arbetsmarknaden, inte kön.

Ska vi nå jämställdhet mellan kvinnor och män måste både kvinnors och mäns kompetens tas tillvara. Dagens situation och traditioner drabbar inte bara den enskilde utan är ett slöseri som sänker hela Sveriges konkurrenskraft.

Att kvinnor ska ha sin del av den formella makten har sällan kunnat ske på frivillig väg. Män har inte plötsligt börjat välja kvinnor till olika poster och positioner. Därför är kvotering alltjämt ett redskap för att uppnå det självklara, ett samhälle där både kvinnor och män finns representerade på alla nivåer och i alla sammanhang. Könskvotering är inget mål i sig utan ett redskap för att uppnå demokrati och rättvisa.

Miljöpartiet är för kvotering i bolagsstyrelser. För att få jämställda arbetsplatser behövs också jämställda ledningar. Idag är det i princip en kvotering av män när kvinnors kompetens inte tas tillvara.

Familjer ska själva få bestämma över föräldraledigheten. Moderaterna är positiva till förslag som handlar om att ge större flexibilitet till föräldrarna, men vi är kritiska till fler öronmärkta dagar.

Vi tycker det är bra ju jämnare föräldraledigheten delas mellan föräldrarna. Det bidrar till jämställdheten. Men vi vill inte kvotera, utan bevara den valfrihet som finns i dag där några månader är avsatta för varje förälder, men där familjen har stora möjligheter att själva bestämma hur de behöver använda föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen ska bygga på jämställdhet och valfrihet. Liberalerna gick till val på att öka de öronmärkta dagarna till 90 per vårdnadshavare, och det är nu genomfört. Vi har inga förslag om att kvotera ytterligare dagar.

Båda föräldrarna ska ha rätt till lika många dagar vardera men sedan ska de fritt kunna överlåta dagar till varandra eller andra närstående. Vi säger nej till kvotering av föräldraförsäkringen. Föräldrar - inte politiker - vet bäst vad som passar den egna familjen.

Vi anser inte att staten ska styra över hur föräldrar väljer att fördela föräldraförsäkringen. Det är ett beslut som föräldrarna bäst fattar själva.

Barn har rätt till båda sina föräldrar, gör vi ingenting så kommer kvinnor att fortsätta att ta ett mycket större ansvar för barn än vad män gör. Socialdemokraterna tycker att en tredjedel av de lediga dagarna kan vikas åt ena föräldern och sedan får man överlåta den sista tredjedelen av dagarna till den andre. På sikt vill vi att föräldraförsäkringen blir individuell och delas lika mellan föräldrarna

Miljöpartiet vill se en tredelning av föräldraförsäkringen, där en tredjedel av dagarna öronmärks för respektive vårdnadshavare och resten kan fördelas fritt. Den del av föräldraförsäkringen som kan fördelas fritt ska även vara möjlig att överlåta till en tredje part som är del av barnets familj. Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är den enskilt viktigaste åtgärden för att åstadkomma en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och lika lön för lika arbete oavsett kön.

Det är väl belagt att det ojämna uttaget av föräldraledigheten har negativa effekter på kvinnors löneutveckling och anställnings- och arbetsvillkor samt sjukfrånvaro och pension. Att uppnå en jämn fördelning av uttag av föräldraledighet och därmed ett mer jämt fördelat ansvar för hem och barn är därför en av de mest centrala jämställdhetsfrågorna. Vänsterpartiet tror inte att detta är något som kommer lösa sig av sig självt och anser därför att föräldraförsäkringen ska individualiseras, så att föräldrar delar lika på dagarna i föräldraförsäkringen.

Det är viktigt att det finns flera finansieringsformer för kultur, att den finns tillgång till kultur i hela landet och att den håller hög kvalitet. Det gällerbåde att ta del av kultur och att själv få skapa och uttrycka sig konstnärligt. Vi vill slå vakt om de gemensamma pengarna till kultur som möjliggör att alla har tillgång till exempelvis kulturskolor och museer.

Vänsterpartiet vill att kulturen ska vara till för alla, inte bara några få. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Vi vill att kulturen ska vara fri och frispråkig. Att öka den privata kulturfinansieringen på bekostnad av den skattefinansierade skulle i längden inverka negativt på kulturens fria ställning.

Om man ser till kulturen som helhet finansieras den till största delen privat eller genom människors ideella engagemang. Det finns dock kultur som behöver finansieras över skattsedeln för att kunna finnas och nå ut brett. Miljöpartiet anser att det fria kulturlivet inom områden som teater, musik, dans, drama, bild och form måste ha goda förutsättningar att utvecklas. Det är de fria grupperna och de enskilda konstnärerna som i hög utsträckning bryter ny konstnärlig och intellektuell mark. Därför är goda villkor för det fria kulturlivet avgörande för att konsten och kulturen ska kunna utvecklas. Det innebär att konsten inte helt kan lämnas till marknadens villkor, eftersom konsten då i för hög grad skulle styras av kommersiella intressen.

Moderaterna är positiva till att förbättra samverkan mellan privat och offentligt i kulturlivet och att hitta nya samarbetsformer.

Det är viktigt att kulturen är fri och att fler aktörer än det offentliga finansierar kulturen är i grunden bra för kulturens oberoende. Därför är vi bland annat positiva till sponsring så länge den konstnärliga friheten värnas. Samtidigt är det viktigt att kulturpolitiken bidrar till ett levande kulturliv i hela landet.

Liberalerna vill inte skära ner på det offentliga stödet, men vi vill öppna fler möjligheter för kulturen att få pengar också från privata aktörer. Kulturen ska vara fri, och kulturens oberoende ökar om det finns möjlighet till finansiering från flera olika håll. Därför vill vi till exempel ha skatteregler som underlättar sponsring och gåvor till kultur.

Vi vill ha en bättre balans i kulturen mellan det civila samhället, det offentliga och det privata. Vi vill därför uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare.

Vi anser att det offentliga ska ta ett stort ansvar, men att det i vissa sektorer bör uppmuntras till fler finansiärer av både stiftelser, egenfinansiering och sponsring etc. Varje fall är unikt och måste betraktas som sådant.

Arbetsförmedlingen har brister och stora utvecklingsbehov men för den som saknar kontakter hjälper den fortfarande människor att söka och hitta jobb, och den är också ett stöd för arbetsgivare som har svårt att hitta folk. De tidigare försöken med mer privata lösningar har ofta lett till fusk och mindre effektivitet.

En statlig, sammanhållen Arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vänsterpartiet vill förbättra Arbetsförmedlingens styrning, uppdrag och arbetssätt. Vi vill se mindre av byråkrati, detaljreglering och kontroller och mer av aktiva, riktade, individanpassade åtgärder som stärker de arbetslösas möjligheter till anställning. Privatisering är ingen lösning.

Arbetsförmedlingen genomgår just nu ett förändringsarbete, det bör vi invänta och utvärdera. Det finns heller inga trovärdiga förslag på hur Arbetsförmedlingen ska ersättas.

Alliansen är överens om att lägga ner Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form i syfte att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta bland annat genom att öppna upp matchningsfunktionen för etablerade, seriösa, fristående aktörer.

Arbetsförmedlingen har inte klarat sin uppgift att förmedla jobb. Arbetsförmedlingen bör därför läggas ned i sin nuvarande form. Vi vill i stället att en mindre myndighet ska ha hand om tillsyn av arbetsmarknaden, medan jobben förmedlas av andra, fristående aktörer som får ersättning efter resultat.

I dag får inte de människor som står allra längst från arbetsmarknaden det stöd de behöver. Det behövs en ny myndighet som prioriterar de grupper som har det särskilt svårt på arbetsmarknaden. Den vanliga matchningen mellan arbetsgivare och den som söker jobb kan skötas bättre av andra aktörer.

Ja, vi vill reformera Arbetsförmedlingen och lägga ner den i sin nuvarande form.

Arbetsförmedlingen kostar årligen ca 80 miljarder kronor. Samtidigt uteblir resultaten och förtroendet för myndigheten är i botten hos både arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsmarknadspolitiken får kosta, om den ger resultat. Då resultaten uteblir vill vi se andra lösningar.

Alla som jobbar i Sverige ska ha ett tryggt jobb. Därför är det viktigt att skyddet mot att godtyckligt kunna bli uppsagd finns kvar. Det finns idag redan undantag för små arbetsgivare. Att helt ta bort reglerna skulle leda till att människor som är obekväma eller engagerar sig för bättre löner, rimliga schema och en bättre arbetsmiljö löper större risk att bli uppsagda. Vi skulle få tystare arbetsplatser helt enkelt.

Det är redan idag relativt lätt att säga upp personal. Förslaget skulle innebära att arbetsgivaren kan säga upp anställda utan att ta hänsyn till anställningstid. Det skulle drabba äldre arbetstagare särskilt hårt, en grupp som har svårt att få nytt jobb. Vi vill i stället stärka anställningsskyddet för anställda i småföretag. De har rätt till samma anställningsskydd som anställda i större företag. Vi vill därför ta bort tvåpersonsundantaget i LAS som gör det möjligt för arbetsgivare med högst tio anställda att undanta två personer från turordningslistan vid uppsägningar p.g.a. arbetsbrist.

Inga företag oavsett storlek ska undantas från LAS. Däremot vill vi utöka undantagen från turordningsreglerna, från två till fem för företag med upp till tio anställda. Detta för att småföretag ska kunna behålla nyckelkompetens vid till exempel konjunkturnedgångar där de tvingas till uppsägningar.

Miljöpartiet anser att LAS är väl utformat som det ser ut idag och att turordningsreglerna fyller sitt syfte.

Moderaterna vill reformera LAS så att turordningsreglerna i högre grad baseras på kompetens. Vi har dock inga förslag om att turordningsreglerna ska tas bort för små företag.

Liberalerna vill att turordningsreglerna bygger på kompetens och inte anställningstid. Det behöver bli enklare för mindre företag, med färre anställda än 50, att behålla rätt personal vid nedskärningar. Därför vill vi utöka det undantag som finns idag till fem personer. Vi vill däremot inte att mindre företag ska undantas helt då det skulle påverka anställningstryggheten negativt. Vi vill att fack och arbetsgivare ska fortsätta ha möjlighet att avtala om hur turordningen ska se ut i det enskilda fallet.

Vi vill att undantagen från turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) utökas till fyra personer oavsett företagets storlek.

Att anställningsskyddet i dag baseras på hur länge man varit på en arbetsplats gör att det blir svårare för många att få det första jobbet och etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi att alla företag med upp till 50 anställda ska undantas från turordningsreglerna.

Vi vill fortsätta att sänka skatten för pensionärer så att de som avslutat ett långt arbetsliv inte betalar mer i skatt än vad andra gör. Däremot tycker vi att det finns många viktigare saker att investera i – sjukvård, skola och fler poliser för att nämna några, än att sänka inkomstskatterna för alla.

Vänsterpartiet är det enda partiet som står för ett rättvist skattesystem där de rikaste betalar mer. Vi är också det enda parti som vill skjuta till tillräckligt medel till en välfärd som man kan lita på. Jobbskatteavdragen m.m. har ökat inkomstklyftorna i samhället. Vi vill därför inte införa ytterligare jobbskatteavdrag. Vi vill istället sänka skatten för låginkomsttagare för alla slags inkomster. Principen om lika skatt på lika inkomst ska återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka betalar mycket mer i skatt vid lika inkomst än en som har turen att ha ett jobb och är frisk.

Miljöpartiet förordar en grön skatteväxling där skatterna höjs på det som är dåligt t.ex. miljöförstöring och klimatutsläpp. Samtidigt som skatten sänks på det som är bra t.ex. arbete och företagande.

För att stärka drivkrafterna till arbete vill vi sänka skatten för alla som jobbar, och särskilt för dem med lägre inkomster. När fler arbetar ökar resurserna till välfärden: statens utgifter sjunker och skatteintäkterna blir högre.

Det är viktigt att det lönar sig att arbeta och det är viktigt att fler kan leva på sin lön. Därför vill vi sänka skatten för dem som tjänar minst och för äldre som jobbar.

Det måste löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Jämfört med andra länder har Sverige höga inkomstskatter, och mycket höga marginalskatter redan på medelinkomster. Liberalerna vill att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, att värnskatten avskaffas och att de högsta marginalskatterna på sikt ska närma sig snittet för utvecklade västländer. Vi vill också göra det mer lönsamt att gå från socialbidrag till arbete, liksom att stanna kvar längre i arbetslivet.

Utsatta grupper som unga, nyanlända och långtidsarbetslösa ska få inkomstskattesänkningar som gör att det blir lönsamt att ta ett jobb. Vi föreslår även ett jobbskatteavdrag om 500 kr per förälder.

Har ej lämnat kommentar

Polisen bör prioritera att lösa brott istället för att jaga människor som lever under utvisningshot. Polisen är ansvarig för att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut, vi anser dock inte att polisen ska lägga mer resurser på att utföra denna uppgift. En mer prioriterad uppgift är exempelvis att utreda sexualbrott.

Miljöpartiet anser att polisen snarare ska prioritera arbetet mot grov organiserad brottslighet, rekrytering av ungdomar in i gängkriminalitet, hedersvåld, mäns våld mot kvinnor, uppklarning av våldtäkter och hatbrott. Miljöpartiet står bakom principen om en reglerad invandring, vilket också innebär att den som fått avslag på sin asylansökan måste återvända. Vi vill i första hand att det ska ske frivilligt. En rättssäker asylprocess är en förutsättning för ett effektivt återvändande. Detta politikområde är komplext och många faktorer ligger utanför statens kontroll, till exempel att länder vägrar att ta emot sina egna medborgare eller att delar av världen är osäker och farlig vilket gör återvändandet praktiskt mycket svårt. En åtgärd som vi har lagt fram i nuvarande regering är att införa kontroller för att förhindra att arbetsgivare utnyttjar arbetstagare som ej har tillstånd att vistas i landet.

Vi vill ha en migrationspolitik som förenar medmänsklighet med ordning och reda. Den som får asyl ska få stanna men den som får avslag ska lämna landet. Därför är det bra att Polisen gör kontroller och ser till så att besluten verkställs. Polisen behöver bedöma hur många kontroller som är rimligt att göra, men det mesta tyder på att kontrollerna blir något fler de kommande åren.

Alla som söker asyl ska ha en rättssäker prövning. Den som får avslag måste vara beredd på att lämna landet, och om personen inte lämnar frivilligt ska polisen hjälpa till. Det stora antalet asylsökande de senaste åren gör att detta kommer att bli en viktigare uppgift för polisen framöver. Polisen ska ha tillräckliga resurser för att klara denna uppgift utan att det går ut över brottsbekämpningen.

Vi vill öka antalet utvisningar genom fler förvarsplatser och mer resurser till polisen. Men polisen ska i första hand prioritera grov brottslighet.

I det svenska asylsystemet ska ett nej vara ett nej. Men idag uppskattas 50 000 personer leva i Sverige utan tillstånd och den siffran förväntas öka. För att motverka ett framväxande skuggsamhälle måste Polisen bland annat öka antalet inre utlänningskontroller.

Den som har fått avslag på sin asylansökan ska också lämna Sverige. När en person inte återvänder frivilligt ska polisen hjälpa till med avvisningar när det krävs.

En rättvis och rättssäker migrationspolitik innebär att den som fått avslag ska lämna landet. Med de tiotusentals tillståndslösa invandrare som har gått under jorden i Sverige måste polisen prioritera arbetet med att avvisa dem mer än i dag.

Den villkorliga frigivningen är central för att den intagne ska kunna återanpassas till ett liv i frihet utan att återfalla i kriminalitet. Den moderna kriminalvården bygger på den s.k. normaliseringsprincipen. Det innebär att verkställigheten ska organiseras så att en anpassning till livet utanför anstalten blir så enkel som möjligt för att motverka återfall i brott. Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden och avtjänar återstående del av straffet inom ramarna för frivården. Alla forskningsresultat både i Sverige och i utlandet visar att frihetsberövande påföljder är ineffektiva. Inte heller Kriminalvården efterfrågar längre straff – vilket det i realiteten innebär om villkorlig frigivning tas bort – utan menar att myndigheten kan göra mer och bättre arbete inom frivårdens ramar med behandlingsprogram och kontroll i frihet. Det är redan idag möjligt att helt eller delvis skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning, vi ser inga behov av att göra ytterligare inskränkningar av reglerna för villkorlig frigivning.

Att det finns en möjlighet att bli villkorligt frigiven är en del av rehabiliteringen för den som är dömd för ett brott. Däremot går det att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som till exempel misskött sig, och det är bra. I samband med villkorlig frigivning är det viktigt med information och stöd till brottsoffer.

Vi ska ställa hårda och tydliga krav på villkorlig frigivning – är man fortfarande en risk för andra eller om man inte vill delta i förebyggande behandling ska man inte släppas i förtid. Men det viktigaste är att motverka återfall i brott. Vi vill kunna ställa högre krav på de som är villkorligt frigivna och arbeta mer med t.ex. fotboja.

Vi vill använda den villkorliga frigivningen på ett bättre sätt än idag för att göra det lättare för dömda att komma tillbaka in i samhället. Vi är öppna för förändringar av det nuvarande systemet, men det är viktigt att de förändringarna i så fall bygger på forskning och beprövad erfarenhet.

Villkorlig frigivning ska avskaffas som automatisk rättighet. Det ska finnas kvar som en möjlighet för den som sköter sig under strafftiden.

Villkorlig frigivning ska endast ges personer som har visat en vilja att återanpassas. Först då ska villkorlig frigivning komma i fråga efter att 3/4 av straffet har avtjänats.

Villkorlig frigivning ska endast ske undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden. Villkorlig frigivning ska inte vara aktuellt för återfallsförbrytare.

Den automatiska villkorliga frigivningen efter 2/3 av strafftiden är i praktiken en allmän straffrabatt. Vi vill att villkorlig frigivning endast ska tillämpas om det föreligger särskilt starka skäl för det i det enskilda fallet.

Fattigdom kan inte bekämpas med förbud. När andra pratar om förbud vill vi fokusera på att se till att människor inte behöver tigga. Det behövs en kraftfull politik för rättvisa och jämlikhet för att förbättra situationen i Sverige och i EU. Rätten till bostad, utbildning, arbete och ett liv fritt från diskriminering måste drivas i EU. Under tiden vi bekämpar fattigdomen behöver vi skapa värdighet i en ovärdig situation. Det innebär att t.ex. skapa övernattningsmöjligheter, möjlighet att tvätta och sköta hygien samt få råd och hjälp kring kontakter med myndighet och sjukvård, exempel från Lund och Gotland visar att det minskar gruppens utsatthet och i flera fall ger möjlighet till anställning.

Vi är emot tiggeriförbud. Det går inte att lagstifta bort fattigdom genom att förbjuda människor att be om hjälp. Det skulle bara förvärra situationen ytterligare för redan svårt utsatta människor. Fattigdomen och antiziganismen runt om i Europa kommer inte försvinna av ett förbud mot tiggeri i Sverige. Andra insatser behövs både på kort och lång sikt. Till exempel tycker vi att det ska genomföras en nationell satsning mot hemlöshet genom att ge kommuner statsbidrag för att inrätta fler boendeplatser på härbärge för hemlösa. Vi vill också underlätta för hemlösa EU-medborgare att arbeta genom att förenkla tillgången till samordningsnummer och göra det lättare att registrera sig som arbetssökande. Mycket kan också göras på EU-nivå. Vi tycker att Sverige ska ta initiativ till ett EU-toppmöte om att förbättra situationen för romer i Europa, samt att EU ska se över hur man kan få fler och starkare verktyg för sanktioner mot ett medlemsland som bryter mot grundläggande krav på demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteter.

Det är fel att förbjuda saker för att de är jobbiga att se. I stället vill vi förstärka åtgärderna för att förhindra olagliga tältläger och annan kriminell aktivitet som kan följa i tiggeriets spår. Vi vill också att EU:s medlemsländer ska ta ett större ansvar för sina fattigaste medborgare.

Tiggeri skapar problem i samhället och är inte lösningen på fattigdomen, men lösningen ligger inte heller i att förbjuda tiggeri. Däremot är det viktigt att olagliga bosättningar, nedskräpning m.m. motverkas. Svensk lag ska gälla lika för alla.

Kommuner ska via den komunala ordningsstadgan kunna förbjuda tiggeri på särskilda platser.

Moderaterna vill införa ett nationellt tiggeriförbud. Tiggeri är inte ett hållbart sätt att försörja sig och låser in människor i fattigdom.

Sverigedemokraterna har länge varit tydliga med att det krävs åtgärder för att stoppa den hänsynslösa människohandel som följt i spåren av organiserat tiggeri. Medan skärpta straff för människohandel kan ha en viss avskräckande effekt lär det knappast förhindra agerandet i någon större utsträckning. Vi ser det därför som en nödvändighet att slå till mot inkomstkällan för människohandlarna genom att förbjuda tiggeriet.

Vi vill inte ha något fullständigt tiggeriförbud – det vore att ta i för kraftigt och det skulle göra att polisen får lägga viktigare saker åt sidan. Men vi vill minska möjligheten att tigga jämfört med idag och vi vill att samma regler ska gälla i alla kommuner. Vi har också förbjudit människor att tjäna pengar på andras tiggeri. Tiggeri är aldrig en väg ur fattigdom.

Flygskatten har börjat gälla från den 1 april Flyget var tidigare skattegynnat genom att vi inte har skatt på flygbränsle. Innan flygskatten infördes betalade den som tar bilen, motorcykel eller lastbilen för sina utsläpp, medan flyget slapp. Det är väldigt svårt att motivera varför det ska vara så. Flygskatt finns i en rad andra länder i Europa, och över tid har det blivit allt lättare att ha råd att flyga för de allra flesta.

Flyget måste i ökad utsträckning bära sina klimatkostnader och flygresandet minska. Skatten bidrar till att minska utsläppen och sänder dessutom en tydlig signal om flygets negativa påverkan för klimatet.

Klimatförändringar är det största hot som mänskligheten står inför. Både globalt och i Sverige utgör transporterna ett av de största problemen. När det gäller flygets klimatpåverkan har alldeles för lite gjorts. Flyget är skattebefriat från bränsleskatt i hela världen, en enorm subvention som har pågått i årtionden. Utsläppen från vårt flygresande riskerar att bli större än Sveriges totala utsläpp redan år 2040. Flygskatten är en viktig reform för att jämna ut flygets konkurrensfördel mot tåget. Flyget ska stå för sina faktiska kostnader.

Vi vill minska flygets klimatpåverkan genom att ställa krav på inblandning av biobränsle i flyget och satsa på forskning om hur utsläppen från flyget kan minska. Flygskatten är ineffektiv när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser. Den slår också hårt mot orter på landsbygden som är i behov av kommunikationer.

Flyget ska självklart stå för sina klimatkostnader, men regeringens flygskatt är felkonstruerad eftersom den beskattar resandet och inte utsläppen. Vi vill hellre se en flygskatt på EU-nivå och skärpta krav på inblandning av biodrivmedel i flygbränslet. Vi är också öppna för idén att låta flygbolagens landningsavgifter variera beroende på bränsleförbrukning och hur mycket biodrivmedel som finns i tanken. För att underlätta för konsumenten vill vi ha klimatmärkning vid köp och reklam av flygresor.

Flygets utsläpp måste minska och det vill vi göra genom krav på inblandning av biobränsle, omförhandling av internationella regler som hindrar koldioxidskatt på flyget samt utveckling av ny teknologi. Vi säger nej till flygskatt eftersom den slår ensidigt mot svenskt flyg och är en skatt på flygbiljetter som inte gör skillnad på vilken miljöpåverkan den aktuella flygresan har.

Flygskatten slår hårt mot landsbygden och det lokala företagandet. Den har dessutom knappt någon klimatnytta och ger inte flygbolagen incitament till grön omställning.

Flygskatten kallas miljöpolitik, men det är snarare insamling av pengar på vanliga människors bekostnad. Av regeringens egna dokument framgår att miljönyttan är nästintill obefintlig.

Utsläppen från transporter måste minska, men människor måste ges rimliga möjligheter ställa om. Moderaterna vill satsa på laddinfrastruktur längs Sveriges vägar och se en ökad inblandning av biobränslen.

Användningen av bensin och diesel kommer inte att kunna fasas ut så snabbt. Om de andra partierna framhärdar med denna politik riskerar vi både höga kostnader och oacceptabla miljökonsekvenser.

Minskningarna av utsläpp från bilarna går för långsamt. Däremot vill vi inte införa ett förbud för bensin- och dieselbilar, bland annat eftersom det är bilar som i många fall kan köras på biodrivmedel. Centerpartiet vill i stället införa en grön bilbonus som ger de mest klimatvänliga bilarna en bonus på upp till 100 000 kronor.

Människor behöver kunna resa och förflytta sig, men utsläppen måste sänkas. Målet är en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Kan det ske tidigare är det bra, men ett förbud till 2025 är inte realistiskt. Den som smutsar ner måste betala mer. Därför vill vi avskaffa dagens skattereduktioner till fossilt bränsle, införa omvänd miljöbilsbonus och reformera reglerna för reseavdrag och förmånsvärden. Mer elbilar och laddhybrider på vägarna kräver investeringar i laddstolpar.

Vi vill ha en miljömärkningsskala A-G för personbilar. Kriterierna ska successivt skärpas. De sämsta graderna ska få straffavgifter. Detta innebär att det år 2025 kommer att vara mycket olönsamt att köpa en fossildriven bil. Minimikraven på bilar bör samtidigt höjas. Det är rimligt att alla nytillverkade bilar åtminstone ska ha möjlighet till fossilfri drift.

Vi kan inte köra på bensin och diesel för all framtid utan måste arbeta för bättre regler och bättre teknikutveckling som gör att människor kan ställa om. 2025 är dock för tidig för att helt ta bort bensin och diesel som bränslen till personfordon, och vi ska vara medvetna om att väldigt många människor är beroende av att kunna köra bil.

Transporterna står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. För att Sverige ska nå nollutsläpp senast år 2040 har Vänsterpartiet med detta förslag i vår valplattform.

Miljöpartiet har i regeringen infört världens mest ambitiösa reduktionsplikt, en lag som kräver att drivmedelsföretagen successivt reducerar det fossila innehållet i de flytande bränslena. Miljöpartiet verkar för att allt fordonsbränsle i Sverige ska vara 100 procent förnybart 2030. Det sänker utsläppen för alla fordon på våra vägar, inte bara utsläppen från de nya bilarna. Miljöpartiet har valt att fokusera på att få bort det fossila bränslet eftersom det i nuläget inte är möjligt att förbjuda bensin- och dieselbilar enligt gällande EU-regler.

Att förbjuda enskilda plastprodukter i Sverige räddar inte klimatet. Vi bör istället fokusera på att använda och återanvända våra resurser så effektivt som möjligt i hållbara kretslopp.

Plast som sprids i havet och i naturen är ett stort miljöproblem. Det behöver göras mer för att minska spridningen av plast i naturen. Generella åtgärder är oftast mer effektiva än detaljregler. Mer plast måste återvinnas och högre krav ska ställas på producenterna när det gäller plaståtervinning. Dessutom vill vi införa en avgift på plastpåsar.

Det är ett förslag som borde utredas bättre innan man går vidare. Man måste utvärdera de eventuella miljöfördelarna och väga dem mot andra konsekvenser som detta skulle medföra.

Vi ska skapa incitament och tekniska lösningar som innebär att användningen av plast kan minskas, inte minst i engångsartiklar. Det är också viktigt att produkterna återvinns efter användning. I den meningen ska det helst inte finnas några engångsartiklar alls, även om varje artikel bara används en gång i sitt ursprungliga användningsområde.

Plastanvändningen måste minska och förnybara material prioriteras. Åtgärder för minskad användning av engångsplastpåsar tas fram.

Nedskräpning med plast är ett gigantiskt problem. Totalt finns det mer än 150 miljoner ton plast i haven. Varje år dör en miljon fåglar och fler än 100 000 däggdjur i vattnet efter att ha ätit eller fastnat i plastavfallet. Därför vill vi fasa ut engångsartiklar i plast till år 2020.

Plast ger stora negativa miljöeffekter och påverkar tillståndet i våra hav och på sikt även människans hälsa. Därutöver ger plast som tillverkas av olja negativa klimateffekter. Vi vill att det tas fram en nationell strategi för att minska negativa miljö- och hälsoeffekter av all plast.

Vi vet att om vi inte vänder utvecklingen nu kommer det finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Det finns ingen tid att vänta. Överfisket, nedskräpningen och övergödningen av våra hav måste motarbetas. Miljöpartiets förslag är att förbjuda vissa typer av engångsplast helt och dessutom införa en skatt på alla engångsartiklar som orsakar nedskräpning. Samtidigt finns det viss engångsplast som är fortsatt helt nödvändig till exempel inom sjukvården.

Vi vill att Sveriges energisystem ska vara helt förnybart till år 2040. Energiöverenskommelsen, som Centerpartiet var med och slöt, är därför viktig. De olika energislagen ska bära sina egna kostnader och den förnybara energin från exempelvis sol och vind behöver fortsätta öka.

Vänsterpartiet säger nej till kärnkraft. Det är inte bara en osäker energikälla, den är också dyr och försvårar omställningen till en förnybar energiproduktion. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Därför vill vi se en avveckling av kärnkraften så fort som möjligt.

Miljöpartiets mål är 100 procent förnybar energi. Det innebär att kärnkraften och den fossila energin med dess risker och miljöpåverkan ska fasas ut. Den breda Energiöverenskommelsen mellan fem partier har antagit som mål 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Vind och solenergi är billigare än att bygga ny kärnkraft, det vore därför både dumt och oansvarigt att bygga ny kärnkraft.

I den blocköverskridande energiöverenskommelse som Socialdemokraterna tog initiativ till beslutades att Sverige ska ha ett mål om mål 100 procents förnybar elproduktion till år 2040. Det är både billigare och säkrare att bygga ny förnybar elproduktion än ny kärnkraft, så nu är politikens roll att säkerställa att det kommer ny förnybar elproduktion på plats i takt med att de gamla kärnkraftsanläggningarna fasas ut.

Energiöverenskommelsen innebär att vi har en ansvarsfull hantering av kärnavfallet, men också att vi väsentligt förbättrar kärnkraftens ekonomi. Det gör att vi kan ha kärnkraft och trygg elförsörjning under överskådlig tid i Sverige.

Vi har varit drivande för att befintliga reaktorer ska få ersättas med nya säkrare och mer effektiva reaktorer. Kärnkraften uppfyller ett av de viktigaste kraven som i dag ställs på energiproduktion, nämligen låga utsläpp av växthusgaser. Kärnkraften ska omgärdas av strikta säkerhetskrav som även omfattar slutförvaring av utbränt bränsle. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och långt mer effektiva än dagens.

Framför allt ska vi bevara och modernisera den kärnkraft vi har. Kärnkraften kan också byggas ut om det behövs.

Sverige behöver en klimatsmart och säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Det har vi i dag tack vare vattenkraft, kärnkraft och investeringar i förnybar el. Detta energisystem vill Liberalerna värna och utveckla. Vi håller oss neutrala mellan olika energislag – så länge de är fossilfria.

Vänsterpartiet anser att betyg ska ges i ytterst begränsad utsträckning eftersom det saknas belägg för att de har någon positiv effekt för eleverna. Om de ges ska det ske baserat på elevers kunskapsresultat och inte beteende. Detta förslag skulle dessutom innebära mer onödig administration för lärarna när vi istället behöver minska deras arbetsbörda. Vidare skulle det riskera att påverka elevernas yttrandefrihet om de undviker att protestera mot missförhållanden av rädsla för att straffas med negativa omdömen.

Det finns inga genvägar. Lärarna måste få tid och resurser till undervisning och att bygga relationer med eleverna. Ett särskilt skriftligt omdöme i ordning och uppförande skulle ha precis motsatt effekt, mer administration och mindre tid till eleven. När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Det är alltså redan inom den individuella utvecklingsplanen möjligt att skriftlig dokumentera ordning och uppförande.

Ordning och studiero behöver förbättras i skolan genom bland annat mobilförbud och fler anställda med större befogenhet att ingripa mot stök och bråk. Att belasta lärarna med ännu en administrativ uppgift är dock inte rätt sak att göra. Obligatoriska skriftliga omdömen för alla elever, även de som sköter sig, skulle innebära en stor pålaga och mer pappersarbete för lärarna. Lärarna behöver tvärtom mindre pappersarbete.

Skolan ska vara en trygg miljö där det råder lugn och ro för elever och lärare. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nära fördubblats under fem år. Det är en oroväckande utveckling. Moderaterna vill att elever ska få ett skriftligt ordningsomdöme.

Skriftliga omdömen är bra för att skolan ska kunna ge stöd till elever och föräldrar. Samtidigt är det viktigt att det inte leder till ännu mer pappersarbete för lärarna. De behöver kunna fokusera på undervisningen.

Många elever och lärare tycker att de ständigt blir störda på lektionerna och inte kan koncentrera sig på undervisningen. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet. Alla skolor och ska därför kunna ge ordningsomdömen som tydligt visar behovet av studiero. Omdömet ska ges som en bilaga till terminsbetygen, men inte till slutbetygen. De ska ges som en sammanfattande skriftlig kommentar, inte i en betygsskala.

Vi är positiva till att det införs ordningsomdöme i skolan, dock ej i betyget.

Har ej lämnat kommentar

Nej, dåliga skolor eller skolor som inte följer skollagen, oavsett huvudmannaskap eller inriktning, ska vara otillåtna eller stängas.

Moderaterna vill inte förbjuda religiösa friskolor. Däremot ska alla skolor följa lagen och läroplanen. Tillsyn och sanktionsmöjligheter måste skärpas.

Att det finns valfrihet och skolor med olika inriktning är bra. Så länge skolor följer lagar och regler ska de ha möjlighet att bedriva undervisning. De som inte följer reglerna ska stängas. Alla skolor ska också vara öppna för alla elever. Tydliga kvalitetskrav ska gälla oavsett om skolan drivs av kommunen, ett företag eller en ideell organisation.

Ett förbud mot konfessionella friskolor är inte förenligt med Europakonventionen. Men inget barn ska i någon svensk skola utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i aktiviteter av religiös art och all undervisning ska vara helt fri från religiös påverkan. Det finns friskolor med konfessionella huvudmän som gör ett bra jobb och följer alla regler. Men det finns också aktörer som sannolikt skulle ha svårt att klara en granskning. Därför ska regelverket i Sverige skärpas. För att få tillstånd att driva skola ska du som huvudman stå för det regelverk du sedan ska upprätthålla. Den som inte står för grundläggande värderingar om jämställdhet och mänskliga rättigheter ska stoppas från att driva friskolor i Sverige.

Fler friskolor på religiös grund riskerar att öka segregationen och isolera eleverna, särskilt i utsatta områden. Skolan ska vara en oas fri från religiös och ideologisk påverkan. Liberalerna vill därför införa ett stopp för nya religiösa friskolor och befintliga religiösa friskolor ska inte ges tillstånd att utöka antalet elever.

Varje elev ska vara fri att forma sin egen uppfattning och framtid. Skolan ska vara en plats för kunskap och bildning – inte religiös påverkan. Därför vill vi förbjuda religiösa friskolor.

Vi anser att varje individ själv har rätt att välja livsåskådning och utöva den. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska inte förekomma i skolan oavsett om det handlar om obligatoriska eller frivilliga inslag i utbildningen. Alla skolor bör därför vara konfessionsfria, oaktat vem som är huvudman.

Vi vill inte stänga igen befintliga konfessionella skolor som fungerar väl men Skolinspektionen ska skärpa kontrollerna. Vi anser att tills vidare får inte nya religiösa skolor startas på grund av uppdagade missförhållanden.

Vi tror inte att skolan blir bättre om man flyttar besluten längre från elever och föräldrar. Det är i kommunerna man kan ta hänsyn till lokala förutsättningar. Att förstatliga skolan skulle dessutom minska mångfalden.

Moderaterna har inga förslag om att förstatliga skolan. Däremot måste staten ta betydligt större ansvar för att vända utvecklingen på dåliga skolor och ytterst kunna lägga ner de skolor som inte förbättras, oavsett om det är kommunala eller fristående.

Nej, inte i dagsläget. Om utvecklingen i skolan skulle försämras kan frågan om statlig styrning behöva omprövas.

Staten behöver ta ett större ansvar för skolans likvärdighet och kunskapsresultat, genom tydligare och mer statlig styrning, men utan att helt ändra huvudmannaskapet från kommuner och fristående huvudmän. Men staten ska garantera skolans likvärdighet. Vi vill därför bryta med marknadsstyrningen av skolan och öka den statliga närvaron och finansieringen.

Staten måste vara ansvarig för att skapa likvärdighet och jämlikhet. Du ska vara trygg med att din skola är bra var du än bor. Därför måste staten ansvara för att finansiera så det går mer resurser till de skolor och elever som haft det tuffast, vi vill ha ett professionsprogram för lärare som är lika över landet och att staten ska kunna ingripa i skolor där kvaliteten inte räcker till. Kommuner och idéburna huvudmän ska fortfarande kunna driva skola och ansvara för sådant som skolstruktur, anställningar och skolutveckling - men staten ska kunna ge stöd och gripa in när det behövs. Vi ökar nu statens finansiering av skolan. Under mandatperioden har 13 miljarder tillförts, och i höst sker första utbetalningen av ett stöd som fullt utbyggt 2020 omfördelar 6 miljarder från staten till skolan. Det är viktigt för att öka likvärdigheten.

Liberalerna vill att skolan ska vara likvärdig i hela landet. Kommunaliseringen av skolan i början på 1990-talet var ett misslyckande. Sedan dess har kunskapsresultaten fallit och lärarnas status sjunkit. Skillnaderna mellan kommunerna har blivit för stora. Vi vill att staten ska vara arbetsgivare för lärarna. Staten ska också finansiera undervisningen och utforma ett nationellt utvärderingssystem för lika villkor.

Vänsterpartiet vill ha ett ökat statligt ansvar över skolan, det innebär inte att allt ska detaljstyras uppifrån. Tvärtom är det viktigt att många beslut fattas så nära medborgarna det berör som möjligt. Alla skolor i hela landet måste garanteras likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar. Det ska inte spela någon roll var man bor eller i vilken skola man går, alla skolor ska vara bra skolor. För att alla elever ska få en likvärdig utbildning måste staten garantera detta.

Har ej lämnat kommentar

Vi vill att alla ska kunna välja en skola eller utbildning som passar de egna behoven. Ska alla elever ha möjlighet att välja skola så behövs en mångfald av olika skolor. Vi vill att alla skolor, kommunala som fristående, ska leva upp till tuffa och högt ställda kvalitetskrav. Många av de småföretag som driver skolor kommer få svårt att överleva om deras möjligheter till överskott begränsas.

Alla elever ska ha rätt att välja skola finansierad med skolpeng. För att valfrihet ska vara möjlig krävs att det finns flera olika skolor att välja på. Liberalerna har därför motsatt sig regeringens förslag om vinstbegränsningar. Om förslaget genomfördes skulle det tvinga hundratals populära skolor av god kvalitet att lägga ner. Det skulle minska mångfalden och begränsa valfriheten.

Nej, dålig kvalitet och oseriösa aktörer ska bekämpas, inte vinst. Därför behövs tydliga kvalitetskriterier, bra uppföljning och tillsyn.

Moderaterna står upp för rätten att själv få välja skola, men det är lika självklart att alla skolor ska vara bra skolor och att ingen ska få göra vinst på dåliga skolresultat.

Vi förespråkar inget vinstförbud men ställer höga krav: friskolor ska ha en ekonomisk buffert om skolan kommer på obestånd, den möjliggör att driva skolan vidare tills kommunen kan organisera övertagande av eleverna. Kvalitetskraven ska vara höga och Skolinspektionen ska stänga friskolor som inte uppfyller kvalitetskraven eller trygghetskraven för eleverna.

Syftet med svensk skola ska inte vara vinst. Skolan ska bygga på kunskap, bildning och likvärdighet. Skattemedel avsedda för skolan ska gå till våra barns utbildning. I dag görs vinst genom bl.a. lägre löner och sämre lärartäthet. Glädjebetyg ges för att det ger en bra bild av skolan. Det är inte acceptabelt.

Vår utgångspunkt är väldigt enkel: välfärden är till för oss alla – inte för att ge vinst åt ägare. Vi kan se att privata skolor har sämre lärartäthet, färre behöriga lärare och betydligt färre studie- och yrkesvägledare bland annat. Vi tycker att utbildning är alldeles för viktigt för lämnas ut åt affärstänkande och vinstjakt. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Därför har vi tillsammans med regeringen tagit fram det förslag om vinstbegränsningar som lades på riksdagens bord tidigare i år.

Vinstsyfte hör inte hemma i skolan eller inom vården och omsorgen. För Miljöpartiet är det självklart att skolan ska drivas av passion för utbildning – inte för att dela ut vinst till ägarna. Elever, föräldrar och andra skattebetalare ska kunna lita på att våra gemensamma skattepengar går till det de är till för. Eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Vi vill förbättra företagarnas villkor och skapa förutsättningar för fler jobb – i hela Sverige. Därför satsar vi på förenklade regler och mindre administration för alla företag, bättre infrastruktur och sänkt skatt för alla som jobbar.

Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre generellt. Vi vill hellre se allmänt bättre villkor för företagande och minskat regelkrångel än nya specialregler för vissa kommuner.

Företagsvillkoren i glesbygden är mycket viktig. Att skapa geografiska beskattningszoner är däremot en tveksam åtgärd. Vi vill se generellt goda villkor där företag i alla delar av Sverige kan leva och verka.

Vi vill att det ska gå att driva företag i hela landet och i många glesbygdskommuner behövs fler jobb. Vi är dock tveksamma till att sänkta arbetsgivaravgifter är rätt väg att gå. Vi vill se en bredd av åtgärder där t ex utbyggt bredband, stöd till kommersiell service och stora investeringar i vägar och järnvägar ingår.

Vänsterpartiet är tveksamt till att sänka arbetsgivaravgiften för företag i glesbygdskommuner. Förslaget är dyrt och innebär stora kostnader för staten. Tidigare sänkningar av arbetsgivaravgiften har dessutom inte visat på tillräckliga positiva effekter i förhållande till sina kostnader. Resurserna borde därför användas på något annat sätt för att uppnå en positiv utveckling på Sveriges landsbygder.

Utöver våra generella satsningar med sänkt löneavgift och minskat sjuklöneansvar för små företag så menar vi att människor fortsatt ska kunna bo och verka i glesbygd. Därför har vi i den parlamentariska landsbygdskommittén även tagit ställning för höjt reseavdrag, samt en utredning av differentierade arbetsgivaravgifter för glesbygdskommuner.

Vi vill göra det billigare att anställa och bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för dem som annars skulle ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och för vissa landsbygdsföretag. Redan i dag är arbetsgivaravgifterna lägre i glest befolkade delar av landet, och det är bra.

Miljöpartiet går till val på att sänka skatten och göra det billigare att anställa i de 23 glesbygdskommuner med störst behov. I dessa kommuner vill vi halvera arbetsgivaravgiften.

Miljöpartiet vill fortsätta värna strandskyddet för att skydda djur och växter som lever på stränder och i vattnet. Natur som är tillgänglig för friluftsliv är en viktig del i det hälsofrämjandet arbetet och ger ökad livskvalitet och bättre folkhälsa. Våra grönområden och stränder behövs för rekreation, men också för klimatanpassning, luft- och vattenrening och bullerdämpning.

Vänsterpartiet vill inte luckra upp strandskyddet. Det värnar allmänhetens tillgång till våra stränder och bevarar goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Vi anser att det är tillräckligt med de ökade möjligheter för kommunerna som redan finns att satsa på landsbygdsutveckling i strandnära lägen genom s.k. LIS-områden.

Det ska gå att leva, bygga och uppfylla drömmar i hela landet. Socialdemokraterna vill därför se över strandskyddet. I nuläget tillämpas ofta strandskyddet hårdare på landsbygden än i de redan hårt bebyggda städerna. Dagens strandskyddsregler är inte anpassade till våra landsändars olika behov och försvårar skapandet av nya attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Vi behöver ett rättvist regelverk som väger in att det ser väldigt olika ut på olika håll i Sverige. Det behöver bli lättare att bygga sjönära på landsbygden där tillgången till stränder är stor, samtidigt som allemansrätten och strandskyddet värnas på de platser där problemet är det motsatta med relativt få stränder och vattennära platser där allmänheten kan vara.

Strandskyddet behöver reformeras i grunden, bland annat för att det ska bli möjligt att bygga i fler attraktiva lägen på landsbygden.

Vi vill avskaffa strandskyddet i sin nuvarande form. Ett strandskydd behövs i många områden, men inte i hela Sverige. Därför vill vi avskaffa det där det inte behövs, och låta kommunerna peka ut skyddsvärda områden i dessa delar av landet.

Sverige är ett glesbefolkat land med uppemot 40 000 mil strand eller kust. Dagens strandskyddsregler hindrar i alltför hög grad att bostäder byggs där människor vill bo. Vi föreslår därför att strandskyddet decentraliseras genom att kommuner ska kunna ansöka om att upphäva strandskyddet. I områden med högt exploateringstryck eller där det finns höga naturvärden ska fortfarande ett strikt strandskydd tillämpas.

Vi vill korta den generella gränsen för strandskyddet till 50 meter. I glest befolkade områden ska huvudregeln däremot vara att byggande är tillåtet oavsett avstånd förutom i områden som pekas ut som skyddsvärda.

Har ej lämnat kommentar

Moderaterna har inga förslag om att förändra systemet för omfördelning. Vi vill verka för att all kommunal verksamhet präglas av kostnadseffektivitet och att skattebetalarnas pengar aldrig slösas bort.

Staten bör istället vakta så att inte kommunalskatten höjs för enkelt och för ofta, genom att kommuner som har en lägre skattesats än snittet får behålla mer av en skattehöjning, medan kommuner som har en högre skattesats än snittet får behålla mindre av en höjning.

Förskolan, äldreomsorgen och alla andra kommunala tjänster behöver fungera var du än bor i Sverige. Därför behövs ett system som jämnar ut de ekonomiska villkoren för kommunerna, och det finns redan i dag. Vi har inte några förslag om att ytterligare öka omfördelningen.

Det kommunalekonomiska utjämningsystemet fungerar idag som ett förtäckt migrationsstöd. Samtidigt riskerar kommuner som främjar åtgärder för att öka sina skatteintäkter att lida av marginaleffekter som äter upp större delen av intäktsökningen. SD vill att hela Sverige ska leva men anser att nuvarande system behöver ses över för att uppnå en högre ändamålsenlighet.

För Centerpartiet är det väldigt viktigt att det finns bra skolor, tillgänglig vård och jobb i hela landet. Skatteutjämningssystemet är viktigt för att se till så att alla har tillgång till en bra välfärd. Skatteutjämningssystemet behöver hela tiden ses över så att det bidrar till tillväxt och utveckling i hela landet.

Vi menar att det är viktigt med sammanhållning i hela landet. För att skapa det behövs en solidarisk omfördelning från rika till fattiga kommuner. Vi föreslår bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och skatter på arbete i de glesbygdskommuner som har det allra sämst. Vi har också tillsatt en utredning med syfte att ta se över kostnadsutjämningen mellan olika kommuner.

Kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och hemtjänsten ska vara likvärdig i hela landet, men kostnaderna som är förknippade med det varierar mycket mellan kommuner, liksom skattekraften. För att alla kommuner ska ha samma förutsättningar att tillhandahålla en bra skolgång och en trygg omsorg för kommuninvånarna kan omfördelningen behöva öka.

Ja, systemet behöver ses över och utjämningen förstärkas. Det ska gå att bo i hela landet och ta del av väl fungerande välfärdsverksamheter. Idag har alla kommuner långt ifrån samma förutsättningar.

Den säkerhetspolitiska doktrinen ligger fast, vi säger nej till Natomedlemskap. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet och kontinuitet i vår del av världen och ska därför fortsatt vara en viktig del av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige har genom åren visat att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria Vår säkerhetspolitik bygger samtidigt på solidariskt ansvarstagande, bland annat har Sverige ingått avtal om samarbete med andra europeiska länder, USA och Nato.

Sverige har en lång tradition av militär alliansfrihet. Ett medlemskap i Nato skulle göra det svårare att med trovärdighet föra en självständig utrikespolitik. Istället skulle vi riskera att tvingas in i krig och konflikter som vi inte vill delta i. Vi tycker heller inte att Sverige ska ingå i en kärnvapenallians, vilket Nato till sin konstruktion är.

Vår vision är en öppen, demokratisk och fredlig värld där alla kan flytta men ingen tvingas fly. Människor ska kunna ge sina barn mat för dagen, uttrycka sin åsikt, utbilda sig och öppet kunna visa sin kärlek. Arbetet för fred handlar om att lösa de konflikter som pågår – men också om arbete för att krigen aldrig ska börja. En säkrare och mer fredlig värld är utgångspunkten för Miljöpartiets försvarspolitik. Diplomati, dialog och nedrustning ska alltid utgöra vår första försvarslinje. Sverige behöver en försvarspolitik som skyddar oss mot många olika hot och risker. Mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och samhällets funktionalitet samt en väl underbyggd säkerhetspolitisk analys är ledstjärnor. Miljöpartiet vill bevara Sveriges alliansfrihet samtidigt som vi söker samarbeten med enskilda länder på försvarsområdet – Miljöpartiet säger därför ett tydligt nej till medlemskap i Nato.

Sverige bör stå utanför stormakternas allianser och istället bygga upp ett eget starkt försvar. Det bara så vi kan bibehålla handlingsfrihet och kunna ta hand om våra egna intressen i kris och krig. Om vi går med i en stormaktsallians är vi per definition bundna till den stormaktens krigsmål, vilket inte behöver vara vad som ligger i Sveriges intresse.

Sverige bör fullt ut gå med i Nato. Medlemskap i Nato är det enda försvarssamarbete som på allvar stärker Sveriges säkerhet.

Vi vill se ett svenskt Natomedlemskap för att stärka både Sveriges försvar och för att bidra till ökad säkerhet i vårt närområde tillsammans med våra grannländer. Vi vill ha ett nära samarbete med Finland, med målet att båda länderna ska bli medlemmar samtidigt.

Ett litet land som Sverige bygger sin säkerhet ihop med andra länder. I dag befinner sig Sverige i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland utan försvarsgarantier och utan trovärdig militär alliansfrihet. Ett fullvärdigt medlemskap i Nato stärker Sveriges säkerhet.

Har ej lämnat kommentar

EU-samarbetet gynnar svenska företag och jobb. Vi vill driva på för att EU ska fokusera på de problem som kräver gemensamma lösningar. Så främjar vi bäst Sveriges intressen.

EU är viktigt för att vi ska kunna hantera de stora gränsöverskridande utmaningarna som att främja handel, stärka miljö- och klimatarbetet och hjälpa människor på flykt. Samarbetet i Europa gör oss starkare.

Sverige tjänar på att vara med i EU. Vårt välstånd bygger på handel över gränserna och vår trygghet ökar genom att vi samarbetar med våra grannländer. Tack vare EU-medlemskapet kan vi sitta med vid bordet och hantera gemensamma problem som varje land inte kan lösa på egen hand, såsom miljö, brottsbekämpning och handel. Vi vill stärka EU-samarbetet och Sverige ska vara med fullt ut, även i euron.

Nej, EU-samarbetet ska dock användas på rätt sätt – gränsöverskridande utmaningar ska lösas tillsammans, men allt ska inte beslutas i Bryssel, utan ländernas olikheter måste respekteras och beslut fattas på bästa ändamålsenliga nivå.

Socialdemokraterna värnar om medlemskapet i EU och anser att det är självklart att Sverige ska fortsätta vara en aktiv aktör inom EU.

Vi vill att Sverige ska vara en aktiv EU-aktör för att utveckla EU. EU kan åstadkomma positiva förändringar. Sverige och vi Gröna kan och ska vara en aktiv part i sådant förändringsarbete. Samtidigt är EU:s så kallade subsidiaritetsprincip mycket viktig: vi vill att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Transparensen och den folkliga förankringen av processer och beslut inom EU måste öka.

EU är överstatligt och begränsar demokratin. Istället för att prioritera arbetsrätt, miljö och folkhälsa är det alltid den inre marknaden och vinsterna som går först. Så länge Sverige är medlemmar i EU bör vi kämpa för att föra tillbaka makt till medlemsländerna.

Framförallt vill vi genomföra en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna anser inte att det är vare sig rätt eller rimligt att EU:s regelverk står över de lagar som stiftas av Sveriges riksdag, det svenska folkets valda företrädare. Det svenska folket har aldrig blivit tillfrågade om detta, utan röstade ja till ett helt annat EU än vad EU framför allt på senare år utvecklats till. Det bästa för Sverige enligt vår mening ska vara ett mellanstatligt samarbete där Sverige är med i en stark och konkurrenskraftig inre marknad genom handel med varor och tjänster.

Vi vill att ansvaret för vården även fortsatt ska ligga hos landsting och regioner. Vi tror inte att vården blir bättre om man flyttar besluten längre från patienterna.

Vänsterpartiet har i nuläget inget förslag om att göra om organiseringen av landstingen. Däremot ser vi att landstingen är behov av ytterligare resursförstärkningar för att kunna leverera en god, jämlik och jämställd vård.

Svensk sjukvård håller i många delar hög kvalitet, men vårdköerna är alldeles för långa. Moderaterna vill satsa tre miljarder kronor och öka den statliga styrningen för att korta vårdköerna. Sjukvården ska dock fortsatt vara i regional regi.

Regioner och landsting ska ha ansvaret för sjukvården. Det behövs dock mer nationell samordning så att patienter och anhöriga ska kunna lita på att vården är lika bra i hela landet, och så att alla patienter får valfrihet och inflytande över sin vård.

Oavsett vem du är, var du bor eller när du blir sjuk ska du kunna lita på att du får en bra vård av hög kvalitet. För att det ska fungera så bra som möjligt ska vården du behöver ofta komma ännu närmre, vara lätt att nå och ha hög kvalitet. Därför bör det också fortsatt vara landstingen och regionerna som är huvudmän för sjukvården. Det mesta blir inte bättre för att det detaljstyrs från Stockholm, det gäller också vården.

Vi vill att landstingen ska fortsätta att ha ansvar för sjukvården. Det är viktigt att vården har en lokal förankring. Just nu pågår en omställning av svensk hälso- och sjukvård med en förstärkning av primärvården och den nära vården. Nu behövs arbetsro i vården, inte en omorganisering.

Har ej lämnat kommentar

Den medicinska kvaliteten och chansen att överleva en svår diagnos är olika beroende på var i landet du bor. För att alla – i hela landet – ska få tillgång till den bästa vården vill vi att staten ska ta över huvudansvaret för sjukvården.

Har ej lämnat kommentar

En människas biologiska kön bestäms av de könsceller man producerar och det innebär att en person kan vara antingen man eller kvinna. Huruvida en person föreställer eller identifierar sig som något annat är främst en fråga för henne eller honom personligen och inte intressant för statliga register över befolkningen. En person får såklart definiera sitt eget kön och sin könsroll, men att samtidigt kräva att staten ska anpassa sin folkbokföring utifrån enskilda individers uppfattningar är alltför långtgående.

Moderaterna har inga förslag om att införa ett tredje kön.

I Sverige är kön kopplat till personnumret, vilket möjliggör att all offentlig statistik kan analyseras utifrån ett genusperspektiv. Det är en stor tillgång inom exempelvis forskningen. Om det går att hitta en lösning där man inte behöver registrera sig som man eller kvinna samtidigt som det också går att analysera statistiken ur ett genusperspektiv är vi för att en förändring görs.

En del människor känner sig varken som män eller som kvinnor. I vissa länder kan individen efter egen önskan få bli folkbokförd i en tredje könskategori. Vi vill att frågan om ett tredje juridiskt kön bör utredas.

Socialdemokraterna är öppna för att se över frågan. Det skulle i sådana fall vara en valmöjlighet. Det är också viktigt att ta del av erfarenheterna från andra länder inför en eventuell förändring. Frågan förtjänar därför att utredas vidare.

Sverige är fortfarande ett land där priset är högt för den som utmanar normer om kön och könsuttryck. För många är könstillhörigheten självklar och något statiskt, men för andra är uppdelning man och kvinna mindre självklar och könsidentiteten kan även vara flytande. Att leva med ett juridiskt kön som inte motsvarar ens könsidentitet eller könsuttryck innebär många problem i vardagen och kan leda till diskriminering, trakasserier och ohälsa. Det är därför viktigt att ett tredje juridiskt kön införs.

Den absoluta majoriteten definierar sig som kvinna eller man, men det finns människor som inte gör det. Flera länder har redan inför ett tredje juridiskt kön och det är dags för Sverige att göra det också. Vi vill tillsätta en statlig utredning om att införa ett tredje kön, såsom föreslogs i en statlig utredning som regeringen tog emot i vintras.