Kommunen ska behålla en viss del allmännytta, men fastighetsförvaltning är inte en kommunal fråga då det finns gott om privata fastighetsägare. Kommunen har dessutom enorma låneskulder och är i behov av ekonomiska tillskott.

Bra att AB Bostaden ökar försäljningen av befintliga lägenheter för att kunna öka nyproduktionen av bostäder. Försäljningen ger ekonomiska muskler för att bygga fler lägenheter.

Bostaden ska verka på marknadsmässiga villkor, där ingår att både kunna köpa och sälja lägenhetsbestånd, det handlar också om att kunna finansiera nyproduktion av bostäder

AB Bostaden är ett bra bolag och ska fortsätta spela en viktig roll för Umeås utveckling. Vi vill avyttra en begränsad del av fastighetsbeståndet, för att dels kunna öka nyproduktionen av hyresrätter, dels öka underhållsinsatserna av det befintliga lägenhetsbeståndet.

Har ej lämnat kommentar

Bostaden är en social rättighet, allas möjlighet till ett bra boende till en hyra man har råd med är för oss central i ett välfärdssamhälle. Allmännyttan ska vara till för allmännyttiga behov. Efter S och M:s utförsäljningar äger AB Bostaden nu mindre än hälften av Umeås totala bostadsbestånd. Utförsäljningar av allmännyttan, vår gemensamma egendom, leder på sikt till ökad segregation och riskerar på lång sikt både marknadshyror och social housing. En stark allmännytta ska vara till för allmännyttiga behov, där rätten att bo är helt central.

Allmännyttan är en viktig part för att motverka segregation i en stad och ge en möjlighet för alla invånare att kunna finna en hyresrätt i kommunens alla stadsdelar och tätorter.

Vi menar att detta är en viktig fråga. Vi finansierar detta genom att dra ned på bostadsbyggandetakten till lägre nivåer – i enlighet med remissinstansernas uppfattningar när Bostadsförsörjningsplanen antogs.

Bostaden ska se till allas behov av bostad och bör behålla, utöka och utveckla sitt bestånd i olika stads- och kommundelar.

Har ej lämnat kommentar

Ur miljösynpunkt kommer sådan produktion att kräva oerhört långa transporter, vilket vi vill undvika. Umeå är först och främst en kunskapsstad med många så kallade "start-ups" - det är på sådant kommunen ska satsa resurser.

Har ej lämnat kommentar

Vi menar att Umeå har goda förutsättningar att stärka industrierna – med fokus på industrisynergier. Frågan om Northwolt specifikt är utagerad. Strategin för våra industrier bör också i större mån involvera övriga Västerbotten, där Umeå stärker sin ställning som centralort.

Kommunen bör gynna möjligheterna för ett socialt, ekonomiskt, kulturellt och ekologiskt / klimatmässigt hållbart företagande. Men att bli ett industriellt centrum med vaga “gröna” formuleringar, ser vi inte som ett seriöst förslag.

En framtidsbransch. Ren energi och hållbara lösningar är hårdvaluta. Västerbotten och Umeå ligger långt framme inom miljö och energiteknik. Norra Sverige har stora naturresurser genom bl.a. skog och vattenkraft. Här finns välutbildad arbetskraft och god infrastruktur, liksom goda möjligheter till innovationer och nya jobb. Umeå kommun är redan involverad i projekt kring detta. Vi ser positivt på om detta kan utvecklas ännu starkare.

I Umeå finns mycket goda förutsättningar i form för grön industriell produktion, Umeå Universitet och SLU har inom området forskning i absolut framkant

Har ej lämnat kommentar

Om det är ett enda område där Umeå bör jaga utmärkelser så är det på att vara världsledande kommun gällande den nödvändiga klimatomställningen. (V)årt grundläggande ekologiska förhållningssätt innebär att miljöhänsyn än viktigare än kortsiktiga vinstintressen. Våra gemensamma resurser vill vi använda för investeringar i det som är långsiktigt hållbart såsom förnybar energi, hållbara transporter och att skydda naturområden. Rättvisa och miljö hänger ihop. De som belastar miljön och klimatet mest måste också göra störst förändringar i konsumtion och livsstil, vilket bör genomsyra kommunens syn, allt från minskad köttkonsumtion, hållbara transporter till att främja och verka för klimatvänlig industri. Endast genom minskade klyftor mellan fattiga och rika och mellan män och kvinnor kan vi uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle och fördela det begränsade miljöutrymmet rättvist. Den biologiska mångfalden ska värnas genom att miljöhänsynen ska gå före företagens vinstintressen.

Har ej lämnat kommentar

Forskningen vid de två universiteten i Umeå måste samordnas med det industriella kunnandet och råvarutillgången i kranskommunerna för produktion av exempelvis syntetisk diesel. Vi anser också att det är skamligt att Umeå kommun inte lyckades få fram tillräckligt mycket industrimark för att kunna vara med och "tävla" om lokaliseringen av Northvolts batterifabrik.

Umeå kommuns åtgärdsprogram för renare luft ger resultat. Att ena överväga att införa ett förbud för dieselbilar i centrala Umeå borde vara helt uteslutet! Vi moderater säger tydligt nej. Tyvärr är Socialdemokraterna inte lika tydliga. 2017 redovisades de bästa resultaten för luftkvaliteten sedan mätningarna påbörjades år 2003. Årsmedelvärdet för kvävedioxid är det lägsta sedan 2003. För 6:e året i rad klarar vi EU-gränsvärdet och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet. Däremot klarar vi inte de hårdare, svenska reglerna, fullt ut men även här uppvisar vi de bästa resultaten sedan 2003. Även halten av partiklar är de lägsta sedan mätningarna påbörjades. Införandet av miljözoner, som det formulerats, är ett dråpslag mot alla ägare av dieselbilar. Som trott att de har gjort en god insats för miljön, genom att följa statens råd och köpa vad de utgick ifrån var miljövänliga bilar. Men nu så tycker staten något helt annat. Så kan man inte behandla människor! Bilägarna måste få betydligt längre tid på sig att ställa om – vi sätter ingen tidsgräns.

Den svenska miljöpolitiken är mycket otydlig för invånarna. Ena dagen klassas en bil som "miljöbil" för att andra dagen inte längre göra det. Detta har orsakat att invånare gör stora och viktiga investeringar under falska premisser.

I centrala Umeå finns en mängd verksamheter som är beroende av varutransporter, tillgängligheten till stadens centrum är viktig för omlandet.

Cykel och gångtrafik är alltid bra, men att införa tvingande miljözoner i stor utsträckning är vi emot. Kommunen har försökt att införa miljözon i Umeå, men där det verkligen behövdes var den väg där staten var väghållare och hade ansvar. Tillgänglighet i staden är viktig.

Vi behöver bygga västra länken – tillsammans med att utveckla infrastruktur ytterligare. Detta skulle begränsa utsläppen i centrum.

De styrande i Umeå kommun har brutit mot miljökvalitetsnormen för kvävedioxid sedan 2003. En miljözon kan vara en del i ett program för att komma tillrätta med dessa problem.

Minskad biltrafik och ökade kollektiva transporter är avgörande både för klimatet och för en människovänlig stad, dvs ett levande centrum såväl som stadsdelscentrum. Politiken bör ta en tydligare roll i den omställningen, utan rädsla att stöta sig med bilister. Om det är ett enda område där Umeå bör jaga utmärkelser så är det på att vara världsledande kommun gällande den nödvändiga klimatomställningen. Vårt grundläggande ekologiska förhållningssätt innebär att miljöhänsyn än viktigare än kortsiktiga vinstintressen. Våra gemensamma resurser vill vi använda för investeringar i det som är långsiktigt hållbart såsom förnybar energi, hållbara transporter och att skydda naturområden. Rättvisa och miljö hänger ihop. De som belastar miljön och klimatet mest måste göra störst förändringar i konsumtion och livsstil, vilket bör genomsyra kommunens syn, allt från minskad köttkonsumtion, ställa att på allvar ställa om för hållbara transporter. Endast genom minskade klyftor mellan fattiga och rika och mellan män och kvinnor kan vi uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle och fördela det begränsade miljöutrymmet rättvist, dessa steg bör tas på alla nivåer. Klimatet väntar inte.

Har ej lämnat kommentar

Kommunen måste göra allt för att minska fossil fordonstrafik främst pga dess klimatförstörande verksamhet, hälsorisker från buller och dess direkt hälsofarliga utsläpp från i synnerhet diesel och slitage. Umeå hör till de tre värsta städerna i Sverige av dessa föroreningar som främst drabbar barn och äldre och kan leda till astma, lungcancer, demens, hjärt- kärlsjukdomar och hjärnskador. Att enbart bedriva en politik som leder om trafiken i en ringled minskar inte utsläppen utan sprider ut dem vid t ex bostadsområden och odlingsmark, varför fossiltrafik måste minska väsentligt. En minskning av all biltrafik i staden måste även ske för att kommunen ska kunna satsa på utbyggnad av cykelbanor och därmed ökad framkomlighet för cyklande, gående och kollektiva färdmedel. Det skapar även mer utrymme vintertid för bortforsling av snö.

Det är i dagsläget miljözon för tungtrafik.Innan västralänken är byggd kan vi inte ta ställning om genomfartsförbud.

I Vänsterpartiet tror vi inte på generella förbud, men däremot på att finansiera skolan fullt ut, fler pedagoger och vuxna i skolan, mindre barngrupper/lagom stora klasser för att alla barn ska bli sedda samt en stärkt elevdemokrati. I en skola där alla, såväl barn som vuxna, värnar om den allmänna trivseln behövs inga generella förbud, vilket inte innebär att det i vissa fall skulle kunna vara motiverat.

Nej, vi vill inte ha ett generellt förbud överallt. Självklart ska skolor kunna förbjuda mobiler. Men det är en fråga för rektorer och lärare att avgöra när och hur mobilerna ska förbjudas. Ett nationellt förbud är fel väg att gå. Beslut om mobilförbud ska fattas lokalt och av rätt personer, nämligen lärare och rektorer. Vi vill även införa skriftliga omdömen i ordning och reda.

Elevers uppmärksamhet och koncentration under lektioner är viktig för att tillgodogöra sig undervisning, men det finns bättre åtgärder än förbud

Det är upp till ansvarig lärare / rektor att bestämma när mobiler eller något annat kan användas som ett verktyg för t.ex. översättning och dokumentation eller om dessa är störande och inte bör användas.

Elever ska inte ha mobiler i klassrummen. Det är dock inget som politiker ska lagstifta om. Rektorer och lärare har redan full möjlighet att utarbeta regler för hur och när mobiler får användas

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

I klassrummet ska läraren styra och på skolan ska rektor vara den pedagogiske ledaren. Dessa ska därför också självklart kunna bestämma om eleverna ska få ha sina mobiltelefoner i klassrummet eller inte.

Ordning och reda ska råda i Skolan.

Har ej lämnat kommentar

Förskolan styrs ju redan av skollag och läroplan som beskriver värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barns behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Alla ska behandlas som enskilda individer. Det är en självklar förutsättning för allt skolarbete. Vi ska däremot inte som politiker börja bestämma exakt vilken pedagogik som lärare och rektorer ska ha på respektive förskola/skola för att uppnå målen. Låt professionen göra sitt jobb.

Vi vill inte införa obligatorisk genuspedagogik i förskolor. Däremot tycker vi att man ska arbeta med jämställdhet där en viktig del är att skapa lika möjligheter för flickor och pojkar. Personalen bör aktivt försöka bryta mönster där pojkar och flickor bemöts olika.

Vill barnen leka med "dockor" ska inte samhället lägga sig i det. Barn ska få vara barn.

Genuspedagogik kan vara bra, men behöver inte vara obligatorisk

Har ej lämnat kommentar

Det är viktigt att låta barn få vara barn och utvecklas på sitt sätt. Det är inte skolans uppgift att vänja barn vid könsroller. På så sätt kommer vi snabbare och lättare uppnå jämställdhet.

Har ej lämnat kommentar

Vi har en feministisk analys av alla politiska frågor och ser genuspedagogik som något som måste genomsyra all utbildning. Vänsterpartiet Umeå driver behovet av ett "Resurscentrum för genus och jämställdhet" på hela utbildningsområdet. http://www.umea.se/download/18.30ef415915f7bdea1ee2a484/1513063848640/171023.pdf Det var med Vänsterpartiet som den första genusförskolan på Hedlunda kom till mellan 2010-14, vilket majoriteten tog bort förutsättningarna för så snart vi inte längre satt i majoritet.

Ett viktigt förslag. Men allt arbete med att bryta destruktiva normer eller fördomar - så som exempelvis traditionella könsnormer eller fördomar om funktionsvariationer - ska givetvis ske i samverkan med våra skol- och förskoleverksamheter.

F! stödjer och vill fördjupa perspektivet till att barnen och personal ges en generell normkritisk undervisning kring sexualitet, könsidentitet och könsuttryck, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, ålder, klass, etc. Att satsa på barnen, från tidig ålder, är en av de bästa försäkringar vi kan ge samhället och barnen. Det ger dem möjlighet att vara sig själva och utforska sin identitet bortom destruktiva normer. Det motverkar mobbning och stereotypa fördomar samt ger en stabil grund för ett framtida tryggt, öppet och nyfiket samhälle.

Denna peng kan göra att vissa barn inte ges möjlighet att få ta del av förskolan. Riskerar att bli en kvinnofälla.

Vi ska ha en förskola i världsklass, inte en skattefinansierad kvinnofälla som kommunal barnomsorgspeng är. V driver att förskolan ska vara avgiftsfri för alla barn samt att alla den allmänna förskolan ska vara tillgänglig för alla barn upp till heltid. http://www.umea.se/download/18.1f81e37016262b6a7491430/1522158205584/18289.pdf

Har ej lämnat kommentar

Kommunal barnomsorgspeng infördes av alliansen som en möjlighet för flera aktörer att bedriva barnomsorg. Etableringsfriheten gällde sedan tidigare enskilda förskolor och fritidshem men omfattade inte annan enskild verksamhet inom förskolan och skolbarnomsorgen som familjedaghem, öppna förskolor och öppen fritidsverksamhet. Reformer under alliansen gjorde det möjligt för de aktörerna att också få del av det kommunala bidraget som de andra verksamheterna redan hade rätt till. Förslaget om att inkludera föräldrar som är hemma med barnet under exempelvis barnets första 1-3 år inom regelverket och göra det möjlig för dem att ta del av den kommunala barnomsorgspengen ställer vi oss negativa till. Det finns idag goda möjligheter till att fritt välja var man vill att sitt eller sina barn ska få sin barnomsorg ifrån. Kommunen är idag också skyldiga att säkerställa att en barnomsorg de ger bidrag till håller tillräckligt hög kvalitet. Det är en administrativ uppgift som skulle bli betydligt svårare om de verksamheter de behöver göra hembesök till är en verksamhet med ett barn. Det är också tydligt att ett förslag om att utöka den kommunala barnomsorgspengen till enskilda föräldrar också riskerar att skapa stora inlåsningseffekter där en förälder blir borta från arbetsmarknaden i flera år. Det riskerar att låsa ute föräldrar, då mest troligt kvinnor, i många år från arbetsmarknaden. Förslaget som lades fram under alliansen och sedan infördes gjordes med motiveringen att reformen skulle stimulera ökad mångfald, skapa en större variation av anordnare som uppfyller kvalitetskraven, bredda utbudet samt utöka föräldrarnas valfrihet. Vi finner att det idag finns tillräckliga alternativ inom barnomsorgen samt att de mekanismer som säkerställer kvalitet idag skulle bli svåra att applicera på enskilda föräldrar som bedriver barnomsorg hemma.

Det är ett barns rättighet att få umgås med andra barn och den möjligheten finns i barnomsorgen. Dessutom finns det stor risk att kvinnor tar större ansvar för barnomsorg i hemmet, vilket leder till större ofrihet för den enskilde kvinnan.

Vi vill hellre satsa på mindre barngrupper i förskolorna och att det byggs fler förskolor i Umeå.

Har ej lämnat kommentar

Kommunal barnomsorgspeng kan fungera för vissa föräldrar och en del i valfriheten

Det ska vara möjligt för de som vill vara hemma lite längre med sina små barn att kunna vara det genom att barnomsorgspengen ges till föräldrar med barn 1-3 år med 6000 kr per månad som beskattas och är pensionsgrundande.

Vi ser positivt på en kommunal barnomsorgspeng. Detta leder också till att vi avlastar den kommunala barnomsorgen.

Rekryteringsproblem finns snart i alla kommuner och landsting runt om i landet, i de flesta yrkeskategorier. Det är ett långsiktigt mycket stort problem för vårt land. Att minska studieskulden för dem som flyttar till en viss kommun ger en svår gränsdragningsproblematik - och därmed orättvisa jämfört med närliggande kommuner som kanske inte får det. Likväl för de unga som har tagit lån och väljer att flytta till andra kommuner än just de utpekade glesbygdskommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär. Sedan ställer det samtidigt krav på alla kommuner i landet att göra sig mer attraktiva för människor att leva och bo i - likaså samarbeten med grannkommuner för att klara av det kommunala uppdraget.

Det finns stora problem för glesbygdskommuner och detta skulle säkerligen bidra till att fler flyttar till dessa. Samtidigt är det viktigt att inte endast den som har sämre ekonomiska möjligheter ska flytta av ekonomiska skäl. Det är viktigare att höja lönerna för exempelvis sjuksköterskor och lärare, även i glesbygdskommuner.

Har ej lämnat kommentar

F! vill främja satsningar på landsbygden. En sänkning för återbetalning av tagna studielån är ett bra förslag som vi känner igen från grannlandet Norge. (Förslaget, som det är ställt, kan dock feltolkas som en sänkt möjlighet till att FÅ lån, vilket vi inte är för.)

Sänkt studieskuld kan vara det som avgör att en ung person flyttar till en glesbygdskommun med stora arbetskraftsbehov.

Detta är en fråga som Vänsterpartiet lyft och drivit nationellt. Vi tror att det behövs många olika åtgärder för att främja en likvärdig samhällsservice i hela landet. När välfärden monterats ner har glesbygdskommuner drabbats hårdare, därför behövs progressiva åtgärder för att främja behovet av kvalificerad arbetskraft inom alla områden.

Har ej lämnat kommentar

Glesbygden måste stärkas, detta kommer också leda till att centralorterna får bättre förutsättningar på sikt.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Umeå har ett stort behov av arbetskraft, framförallt inom offentlig sektor, flyktingar kan vara den resurs som fyller det behovet

Sverige är ett välmående land, i synnerhet i jämförelse med många andra. Därför har vi också en skyldighet att ta emot den som flyr undan krig och förtryck. För oss liberaler är gränser något negativt och mångfald något positivt. Här skiljer vi oss markant mot det hat som bland annat SD sprider.

Alla behövs.

Umeå har historiskt tagit emot alldeles för få flyktingar sett till vår storlek befolkningsmässigt. Som ung, dynamisk studentstad har Umeå historiskt varit en öppen, välkomnande och inkluderande stad - vilket vi ska fortsätta vara och skapa förutsättningar för ett gott mottagande och hoppas att dessa människor vill bo kvar.

Vi ser mångfald som en tillgång som berikar vårt samhälle. Våra flyktingar kan vara en potentiell tillgång för samhället. Investerar vi och skapar förutsättningar för en god integration så har vi goda förutsättningar att få arbetskraft i de sektorer där vi idag har arbetskraftsbrist.

Umeå kommun har tagit emot för få flyktingar i jämförelse med de flesta andra kommuner. Umeå måste ta ett större ansvar och visa mer solidaritet med de som flyr hemska förhållanden.

Vi är för en jämnare fördelning av flyktingar mellan landets kommuner men negativa till en tvingande lag.

Sverige har under flera år tagit emot ett stort antal asylsökande, och Sverige har under flera år varit det land som tagit emot flest asylsökande jämfört med andra EU-länder i relation till befolkningsmängd. I dag tar det åtta år innan ens hälften av de nyanlända har någon form av arbete. Jobbklyftan mellan svenskfödda och utrikes födda har vidgats. Arbetslösheten är nästan fem gånger så hög för en person född utanför Europa som för en person född i Sverige. Uppemot 50 000 personer vistas i Sverige utan tillstånd. Antalet asylsökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas dessutom öka kraftigt de kommande åren. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år. Detta är inte hållbart. Vi måste under lång tid framöver ha en stram migrationspolitik. Samma sak gäller för våra lokala förhållanden i Umeå. En stram migrationspolitik förutsätter tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, ett skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring och krav på egenförsörjning och godkända språkkunskaper för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Vår kommun har i dagsläget stora problem med våra ekonomiska förutsättningar med en ökande befolkning. Vidare har vi en utbredande brottslighet – inte minst öst på stan.

Har ej lämnat kommentar

Vi har redan en obligatorisk och välfungerande svenskundervisning, med en SFI med hög kvalité och flexibilitet för att möta varierande behov utifrån förmåga och studiebakgrund. Vi tror att alla människor vill lära och bidra, men att detta främjas bäst genom motivation och rätt förutsättningar - inte villkor och bestraffningar. Att barn snabbt kan komma in i förskolan är den enskilt viktigaste aspekten för att kvinnor ska kunna delta i undervisning på jämlika villkor.

Så är det ju redan idag och så har det varit under lång tid i Umeå! Därför är det ofattbart att detta är ett förslag, och visar på en okunnighet hos de som lagt förslaget. I vår asylmottagning de senaste åren har vi försvårat för nyanlända att på egen hand lära sig svenska och knyta kontakter med samhället. De har omplacerats från boende till boende runtom i Sverige flera gånger om och fått riva upp de kontakter som de byggt. Samtidigt har de i flera år väntat på deras beslut, och under dessa år har många nyanlända ej fått arbeta och haft en bristande tillgång till svenskundervisning. Sammantaget har vårt system lagt grunden för en destruktiv passiviseringsprocess.

Vi vänder oss mot formuleringen av frågan som mellan raderna antyder att nyanlända endast är ute efter bidrag och ointresserade av att lära sig svenska. Nyanlända vill absolut lära sig språket - de vet hur viktigt det är! F! vill därför se att undervisningen i svenska uppvärderas och kvalitetssäkras. Möjligheten ska även erbjudas mycket tidigare i asylprocessen - innan uppehållstillstånd är beviljat, vilket inte görs idag.

Har ej lämnat kommentar

Ja, nyanlända som kommer till Sverige har även ett eget ansvar att lära sig språket. Vi vill se en ”integrationsplikt” där den nyanlände lär sig svenska och där samhällsorientering är en obligatorisk del och omfattar grundläggande svenska normer och värderingar. Uteblir man från detta så måste det få konsekvenser, däribland att man drar in bidrag.

Språket är avgörande för inträdet på arbetsmarknaden och för en framtida egenförsörjning.

Det är alltid positivt med sysselsättning, även vid bidragsberoende. Det underlättar det sociala livet och ett inträde på arbetsmarknaden. Den som kan studera språket ska givetvis delta i undervisningen, då det är avgörande för att komma in i samhället. Då är det också viktigt att kommunen ser till att kvaliteten på undervisningen är hög och att den anpassas efter individerna.

Redan idag är kravet för nyanlända att de ska delta i svenskundervisning för att kunna få etableringsersättning. Vi vill införa samma typ av krav på asylsökande så att integrationen påbörjas från dag ett.

Har ej lämnat kommentar

Vi vill se en integrationsplikt.

Förbud är ingen bra åtgärd för att få bort det som är det allra mest förödmjukande sätt att försörja sätt. Tiggeriet ska bekämpas genom sociala insatser.

Människor ska vara så fria som möjligt att fatta sina egna beslut om sitt liv. Alla inskränkningar i människors frihet ska vara väl motiverade och kan endast ske om en människa riskerar inskränka andra människors frihet. En person som tigger på offentlig plats inskränker INTE någon annans frihet.

Vänsterpartiet tror inte på att förbjuda fattigdom och straffa utsatta människor. Detta förslag är en del i en aggressiv klasspolitik där man vill slå mot de som redan ligger.

De som tigger gör det för sin överlevnad. Att förbjuda tiggeri kan likställas med att förbjuda fattigdom. Att det finns arbetsföra personer som tigger visar på att arbetsmarknaden är rasistisk - här eller annorstädes. Att det även finns icke-arbetsföra personer som tigger visar ändå mer på att samhället har misslyckats - sådana systemfel kan aldrig lastas på en individ.

Begränsningar av tiggeri bör ske på kommunal nivå, med stöd i lokala ordningsstadgor, eftersom behovet kan se olika ut på olika platser i landet.

- Ingen ska behöva tigga - det måste finnas andra samhällsinsatser för att ta hand om utsatta människor

Att på ren principiell grund förbjuda tiggeri känns både fördomsfullt och primitivt. Men det är en svår fråga och vi är inte principiellt emot förbudet. Om det är ett förbud kopplat till åtgärder för att dessa personer successivt kan bli inkluderade och delaktiga invånare med boende, yrke, där barnen går i förskola och skola så kan det vara ett bra förslag. På så vis bryts en negativ cykel av fattigdom och utanförskap. Men då ska det vara väl utrett där en sådan utredning i så fall beskriver varför ett förbud av tiggeri kan vara positivt för samhället och de invånare som idag tigger.

Har ej lämnat kommentar

Det finns ett starkt stöd bland svenska folket om att det behövs ett tiggeriförbud. Tiggarnas problem löses inte i Sverige, utan i deras egna hemländer. Det är ingen som ifrågasätter att de som tvingas tigga i Sverige är en utsatt grupp. Men de utsatta EU-medborgarna styrs i många fall av kriminella aktörer och vissa tvingas utöver tiggandet även till prostitution här i Sverige. Det är en modern form av slaveri, och det möjliggörs - tyvärr - av alla som högljutt kämpar för att de ska få fortsätta tigga här. Vi vill att de lokala ordningsföreskrifterna för Umeå kommun ändras så att pengainsamling utan tillstånd förbjuds på allmän plats, samt att tiggeri förbjuds på de platser inom Umeå kommun där så är möjligt enligt gällande lagstiftning. Bäst av allt vore självfallet ett nationellt tiggeriförbud.

Vi måste begränsa den organiserade brottsligheten.

Arbete och välfärd hänger ihop. För att klara av att finansiera välfärden på nuvarande nivåer behövs ökade skatteintäkter. Fler jobb, ökad produktivitet och fler arbetade timmar. Då kan vi inte hålla på att betala personal för att INTE gå till jobbet. Ett försök har redan genomförts inom Umeå kommun år 2016. Resultat? Sjukfrånvaron bland personalen ökade. Trots att de bara behövde jobba sex timmar per dag. Sjukfrånvaron ökade på ett år från 8,0 procent till 9,3 procent. Fem miljoner kr av skattebetalarnas pengar kastades bort till ingen nytta. Det är högst oansvarigt att införa 6 h-arbetsdag med bibehållen lön. Konjunkturinstitutet har analyserat konsekvenserna av arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Det skulle leda till sådant som ”lägre löner, försämrade trygghetssystem och lägre offentlig konsumtion. Servicenivån i skola, vård och omsorg och pensionerna skulle försämras och en stor del av den potentiella tillväxten skulle gå till att betala ökad ledighet i stället för till exempel ökade resurser till välfärden.” Det finns inga vetenskapliga belägg för att sextimmarsarbetsdag minskar sjukfrånvaron. Studierna ger inte belägg för att hälsa eller sjukfrånvaro påverkas positivt i sak. Kommunsektorn står inför betydande ekonomiska utmaningar. Skulle man genomföra detta fullt ut, inom Umeå kommun, så skulle det kosta över 600 miljoner kr årligen att införa en generell arbetstidsförkortning inom förvaltningen (exklusive bolagen). Hur många förskolor, skolor och äldreboenden har man tänkt lägga ned för att finansiera detta?

Det är ett mycket kostsamt förslag och vi anser det viktigare att förbättra arbetsmiljön och minska stressen för de anställda. En viktig åtgärd är att ge de anställda större möjligheter att styra sin arbetstid och sin egen arbetsplats.

Nej, för att klara välfärden och pensionerna behöver vi arbeta mer, inte mindre. Däremot är det viktigt att exempelvis småbarnsföräldrar kan gå ner i arbetstid.

Detta är inget vi har råd med. Man har försökt detta på prov, enkomt för enskild avdelning, men detta har vart väldigt dyrt. Vi behöver fler händer i vården istället.

Bättre att öka bemanningen inom äldreomsorgen

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Vänsterpartiet är det enda parti som vill göra detta NU och har drivit detta hela mandatperioden. Arbetstidsförkortning är framtiden. Vi vill införa det nationellt successivt under ett antal år, men lokalt vill vi börja inom äldreomsorgen för att där är utmaningarna störst och underfinansieringen har slagit hårdast gällande arbetsvillkoren, sjuktalen och framtidens kompetensförsörjning.

På lång sikt är detta ett mål för Miljöpartiet. Initialt vill vi dock börja med att titta på existerande modeller med kortare arbetstid som fungerar och se över vilka enheter inom kommunen där detta skulle kunna ha störst nytta.

F! vill se ett mer socialt hållbart samhälle och är för en generell arbetstidsförkortning. Vi genomför den stegvis med början i välfärdssektorn. Det innebär bl a att fler kan dela på jobben, vilket också medför minskade kostnader för sjukskrivning, och arbetslöshet. En arbetstidsförkortning underlättar även vid delning av hushållsarbetet i familjer, att barn och föräldrar får mer tid med varandra och för att delta aktivt i t.ex. föreningar.

Har ej lämnat kommentar

Vinstjakt är inte en bra driftform för välfärdssektorn och äldreomsorgen specifikt. Vi behöver en sammanhållen äldreomsorg där det är utveckling av innehållet som är i fokus, inte vilket varumärke som sitter på personalens kläder. Privatiseringen inom äldreomsorgen har inte bidragit till utveckling, utan till splittring och sämre arbetsvillkor.

Det finns inget belägg för att privat driven hemtjänst och äldreboende i sig skulle ge en bättre service för individerna. Vi vill hellre satsa på att förbättra servicen i vår kommunala hemtjänst och våra äldreboenden.

Det ska inte vara ett val om att välja bra hemtjänst; all hemtjänst ska vara bra. Vi kan se icke-vinstdrivna kooperativ och dylika former som svb-bolag som bra komplement. Men skattebetalares pengar ska användas klokt inom ett välfungerande kommunalt system, snarare än att skattefinansiera flera privata företagssystem som tar ut skattepengar i vinst. Överskott ska istället återinvesteras i verksamheten till dem som behöver pengarna mest - de äldre och personalen som vårdar dem.

Har ej lämnat kommentar

Det viktigaste är att det finns en mångfald av aktörer att välja mellan, både privata, ideella och offentliga och att de är av god kvalitet. Samma villkor och förutsättningar ska finnas för alla aktörer.

Vi är pragmatiska i frågan om privatisering. Kvalité måste styra, inte ideologisk skygglapp.

Det är bra med valfrihet inom hemtjänst och äldreboenden. Vi ser positivt på såväl kommunala som privata aktörer. Det intressanta är inte vem som bedriver verksamheten - det intressanta och viktiga är kvaliteteten. Att den som utför hemtjänst eller driver äldreboenden erbjuder en hög kvalitet och god omsorg för de äldre. Så i vilken omfattning det blir privata alternativ i större utsträckning - det är helt upp till de äldre som ska kunna välja mellan både kommunala och privata aktörer.

Kommunen har svårt att leva upp till alla kommande behov i äldreomsorgen, alla som vill bidra med en äldreomsorg av hög kvalitet skall stimuleras.

Monopol är aldrig bra, oavsett om det är statligt, kommunalt eller privat. Alla människor är individer och olika boenden och hemtjänst passar olika människor. Äldre är inte en enda homogen grupp och även äldre har rätt att bestämma vad som passar bäst för en själv.

Vi i Sverige påverkar miljön ytterst lite. För oss är det emellertid viktigt att välja de ekologiskt bättre alternativen vid exempelvis upphandlingar.

Sverige behöver en långsiktig miljöpolitik med hållbarheten i centrum. Hållbarhet handlar om att eftersträva balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Ensidigt fokus på endera av dessa tre delar riskerar att skapa problem på både kort och lång sikt. Vi ska därför värna om och arbeta för stärkt miljöhänsyn på ett sätt som samtidigt säkerställer svensk konkurrenskraft. Det är bra för miljön och ger dessutom förutsättningar för tillväxt och fler arbetstillfällen. Genom att visa att vi kan kombinera tillväxt och miljöhänsyn kan Sverige vara ett föredöme för andra länder. Det parti som på allvar begriper kopplingen mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet kommer att forma framtidens miljöpolitik. Utsläppen ökar för andra året i rad. Klimatet behöver en moderat politisk ledning, såväl på riksnivå som lokalt. Sverige ska vara ett grönt föregångsland, både genom att sänka våra utsläpp och genom att hjälpa andra länder att göra en grönare tillväxtresa.

Miljö- och klimatfrågan är givetvis viktig, men det är omöjligt att säga att dessa frågor ska överordnas samtliga andra politiska frågor. Detta måste avgöras från ärende till ärende.

Vi är överens om det miljöpolitiska ramverket men vi får heller inte glömma bort andra viktiga förutsättningar för ett gott samhälle.

Har ej lämnat kommentar

Klimatfrågan är skall tas på allra största allvar, en högkvalitativ forskning inom området ska också visa på rätt åtgärder.

Den frågan måste löpa som en tråd igenom det vi gör

Klimatet väntar inte och är den enskilt överordnande frågan oss alla här och nu och för kommande generationer. Det är ett gemensamt politiskt ansvar att klimatfrågan genomsyrar alla politikerområden och har högsta prioritet.

Vår miljö och vårt klimat är förutsättningen för att vi överhuvudtaget ska kunna leva. Därför måste vi ha en miljövänlig och hållbar verksamhet som värnar vår miljö och vårt klimat. Då skapar vi förutsättningar för en god framtid för oss, våra barn och våra kommande generationer.

F! följer aktuell forskning och tar ansvar för att varje beslut på alla politiska nivåer ska genomgå en stark genomsyn ur ett miljö- och klimatperspektiv. Och forskarna är överens: Naturen med dess ekosystem, djurarter, vår gemensamma luft, vatten och jord, är i ett extremt utsatt läge. Men miljö- och klimat-frågan har tyvärr hanterats som om den existerat i en parallell värld, oberoende av mänsklig aktivitet som råvaruuttag, produktion, konsumtion och transporter. F! ser däremot att det sociala och ekonomiska hänger ihop med mlijö och klimat. Det är därför vi tar ansvar.

Vår natur är allas gemensamt. Att öppna upp för ökad bebyggelse gör att vår kust på sikt blir privatiserad och mindre tillgänglig för alla.

För Miljöpartiet är det viktigt att värna våra invånares tillgång till naturområden i kommunen.

Naturvårdsverket skriver att syftet med strandskyddet är att: “långsiktigt 1) trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och 2) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet gör att vi alla kan njuta av fina strandområden och att djur och växter kan fortsätta leva i sin miljö.” En urholkning av strandskyddet riskerar den biologiska mångfalden och kan leda till att välbärgade personer kan tillskansa sig fördelar gentemot andra människor vilket leder till ytterligare ökad ojämlikhet i samhället.

Har ej lämnat kommentar

Vi måste sörja för fler grönområden och bevara naturmiljöerna – inte minst runt vår vackra älvdal.

De allra känsligaste strandnära områdena ska värnas, ett generellt strandskydd är en trubbig åtgärd i ett relativt glesbebyggt land som Sverige.

Vi måste möjliggöra fler bostäder i närheten av vatten! Det svenska strandskyddet är en långtgående inskränkning av äganderätten och en reglering som begränsar markägares frihet att råda över sin egen fastighet, samtidigt som det är ett betydande hinder i kommuner runt om i landet som vill bygga bostäder i attraktiva områden. Dagens generella och mycket omfattande strandskydd är inte hållbart om vi ska kunna värna landsbygdens attraktivitet och öka bostadsbyggandet. Regelverket är ohållbart givet den naturbild som återfinns i Sverige med omkring 39 000 mil kust och stränder. Vi ser även idag hur allt för många länsstyrelser ofta tillämpar det utökade strandskyddet på 300 meter, istället för det generella på 100 meter. Äganderätten måste stärkas och möjligheten att få tillgång till byggbar mark måste förbättras. Strandskyddets nuvarande omfattning hindrar utveckling och nybyggnation på ett sätt som inte är acceptabelt i ett modernt samhälle som värnar tillväxt och en levande landsbygd.

Det finns visserligen ett behov av strandskydd i vissa områden i landet, men att alla strandnära områden ska omfattas av samma skydd är inte realistiskt. Skyddet kan lättas för många av de områden som idag skyddas av strandskyddet.

Vi vill korta ner den generella gränsen för strandskyddet till 50 meter. I glest befolkade områden ska huvudregeln däremot vara att byggande är tillåtet oavsett avstånd förutom i områden som pekas ut som skyddsvärda. Vi vill också öka flexibiliteten i de så kallade LIS-regelverken.

- vi ska bygga på ön för att fler människor ska kunna flytta till Umeå. - även en viktig fråga för landsbygden

Byggsubventioner är verkningslösa. Regeringens enda satsning i bostadspolitiken – byggsubventionerna på 11,3 miljarder kronor – är ett stort fiasko. Enligt Riksdagens utredningstjänst har knappt fem procent av subventionerna betalats ut. Inte en enda hyresrätt har byggts med stödet i t.ex. Stockholms kommun, där bostadskrisen är som störst. Byggsubventionerna är en generell satsning och det finns inga garantier för att stödet går till de som faktiskt har behovet, d.v.s. de boende. Träffsäkerheten är mycket låg. Regeringen driver en dyr och ineffektiv bostadspolitik, och bostadsminister Peter Eriksson (MP) är helt osynlig i bostadsfrågan. Umeå kommuns möjligheter att påverka bostadsmarknaden är störst inom nyproduktionen, främst genom det egna markägandet och försäljningen av byggklar mark, men även genom det kommunala planmonopolet. Inom Umeå finns omkring 60 000 bostäder och det senaste decenniet har det byggts över 600 nya bostäder varje år, vilket är mycket bra jämfört med byggandet i övriga landet. Kommunens stora markreserv innebär också goda förutsättningar för ett fortsatt högt byggande. Men nybyggandet utgör ändå en relativt liten andel och kommunens möjligheter att påverka bostadsmarknaden i sin helhet är begränsade. För att nå de bostadspolitiska målen är det därför helt nödvändigt med ett gott samarbete mellan kommunen och privata fastighetsägare, banker, investerare m fl. En förutsättning är också att Umeås privata markägare fortsätter ta initiativ för att utveckla sina egna fastigheter och vågar investera i bostäder. Ett bekymmer för Umeå och många andra kommuner är att den del av befolkningen som har svårt att på egen hand etablera sig på bostadsmarknaden växer. Det har visat sig mycket svårt att möta detta bostadsbehov genom nyproduktion, boendekostnaderna tenderar helt enkelt att bli för höga. Umeås relativt stora bestånd av äldre hyresrätter är en styrka i sammanhanget och det är därför viktigt att marknadens aktörer verkar för att hitta sätt att ”bevara” billiga bostäder även vid nödvändiga renoveringar och ombyggnader. Genom det allmännyttiga bolaget, AB Bostaden, har kommunen möjlighet att påverka när och hur renoveringar av det egna beståndet ska ske. Kommunen kan genom Bostaden säkerställa att beståndet sköts om, är attraktivt att bo i samt säkerställa att tillgängligheten är tillräcklig. Kommunen kan även genom Bostaden till viss del styra andelen hyresrätter i vissa områden så att man får en bra blandning av upplåtelseformer. Från Moderaterna och övriga Allianspartier vill vi även att nyproduktionstakten skall öka, liksom underhållsinsatserna. Detta sker genom att fortsätta avyttra delar av beståndet. Då kan man bygga fler hyresrätter.

Det är ingen primär kommunal uppgift att bygga bostäder.

Kommunen ska se till att det finns blandade ägandeformer i samtliga områden. Vi vill inte ha områden med enbart hyresrätter, enbart bostadsrätter osv. Kostnaderna för nybyggen är idag otroligt höga och därför blir också hyreskostnaderna höga. Men om vissa hyresgäster lämnar billigare lägenheter och flyttar in i nya - då kommer äldre och billigare lägenheter att stå fria för nya hyresgäster.

Vi ogillar generella subventioner av bostadsproduktion. Däremot vill vi möjliggöra för de som bor i utsatta områden att utifrån en lägre hyra kunna göra avsättningar för att köpa lägenheten som ägarlägenhet.

Allmännyttan måste ligga i fokus. Givetvis ska vi underlätta för de som vill bygga på administrativ nivå, men vi bör vara tämligen försiktiga med att subventionera för privata aktörer.

Vi vill att kommunen möjliggör för våra invånare att ha en tillgång till hyresrätter med rimliga hyror. Däremot vill vi vara försiktiga med att ge ekonomiska subventioner till stora privata byggföretag, generellt sett ska alla former av subventioner vara välgrundade.

Har ej lämnat kommentar

Det här är en fråga som bara V har drivit lokalt, men går väl i linje med det regeringen och Vänsterpartiet gemensamt driver. Något som majoriteten lokalt vägrat. Vänsterpartiet menar att vi ska prova markfördelning utifrån framtida hyrestak så att alla har råd att bo.

Feministiskt initiativ verkar för att det ska byggas fler hyresrätter, både genom statliga eller kommunala subventioner men också genom att avkastningskravet för kommunala bostadsbolag tas bort. De bostadsfastigheter som kommunen äger ska behållas; Fi är emot utförsäljning av allmännyttan.

Har ej lämnat kommentar

Kommunen ska bedriva verksamhet för den samlade kommunnyttan som innebär ett helhetsansvar för nödvändiga och kritiska samhällsfunktioner, vilket kan vara sådant som brandförsvar, snöröjning och fastighetsunderhåll. Privatisering och upphandling av enskilda delar kan försvåra helhetsansvaret och ska alltid vägas mot kostander och den samlade kommunnyttan. Enskilda privata aktörer kan inte ta ett helhetsansvar. Samhällsnyttan måste vara avgörande.

Vi tror på modellen med starka kommunala bolag som är verksamma inom service som måste kunna tillhandahållas till våra invånare - exempelvis internet, energi, hyresrätter, vatten & avfall m.m. Genom ett kommunalt ägande av dessa verksamheter kan vi även ha sociala och miljömässiga mål för dessa verksamheter. Avslutningsvis genererar de vinster som går tillbaka till vår kommunala verksamhet.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Nuvarande konkurrenslagstiftning är relativt god i detta hänseende. I det att kommuner inte kan konkurrera med privata aktörer, med undantag av välfärdstjänster samt verksamheter där privata aktörer inte finns att tillgå.

För att Umeå ska fortsätta vara en stad i stark tillväxt, så är en grundförutsättning att det går bra för vårt lokala näringsliv. Umeå behöver såväl ett växande nyföretagande, utveckling av det befintliga näringslivet som etableringar av nya externa företag i kommunen. Den grundläggande frågan för att skapa fler jobb är ett positivt företagsklimat. Ett bekymmer som många företagare lyfter fram från sin dagliga verksamhet är att offentlig sektor snedvrider konkurrensen. Idag bedriver många kommuner och landsting affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är inte acceptabelt. Umeå kommun ska underlätta för vårt lokala näringsliv - inte motarbeta dem!

Kommunen ska inte konkurrera med det privata näringslivet, skattemedel ska användas till de lagstadgade uppgifterna

Vi vill införa en "utmaningsrätt" som innebär att den privata verksamhet (företag, förening etc) som tror sig kunna utföra en uppgift bättre och billigare än kommunen också ska få den möjligheten. Kommun, landsting och stat ska säkerställa en viss servicenivå till sina invånare. Det innebär dock inte att kommunen är den bästa utföraren av olika servicetjänster. När det finns privata aktörer som är villiga att utföra uppdrag åt kommunen ska dessa ges den möjligheten. Sköter de sig inte får annan entreprenör ta över och finns inte det får kommunen (i sista hand) ta över verksamheten.

Kommuner ska så långt det är möjligt bedriva bara sin kärnverksamhet och överlåta övrig verksamhet till det privata näringslivet. Det skapar en bättre näringslivssituation för företagarna och minskar belastningen på skattebetalarna.

Har ej lämnat kommentar

Bolag som inte tar tillvara på kvinnors kompetens är både omoderna och osmarta. Makten över könsfördelningen finns idag hos de partier som nominerar till de olika kommunala styrelseuppdragen. Självklart ska vi ha en någorlunda jämn könsfördelning, men det ska inte ske via kvotering.

Tillsättningar ska ske utifrån meriter, inte utifrån kön, ursprung eller ålder. Däremot har vi medverkat till en jämnare könsfördelning på ledande befattningar inom staten. Något liknande skulle kunna göras i kommunala bolagsstyrelser.

Bolagsstyrelseplatser bör tillsättas efter kompetens, ej kön.

Har ej lämnat kommentar

Centerpartiet är ingen anhängare av kvotering, meriter för att sitta i en bolagsstyrelse ska bygga helt på kompetens.

Kvotering är inte rättvist ur ett liberalt perspektiv, men det gör inte problemet med icke jämställda styrelser mindre. Det är endast i kommunala och statliga bolagsstyrelser där samhället faktiskt kan påverka sammansättningen i styrelser. Ett problem med de icke jämställda styrelserna är att ledamöterna väljs på politiska mandat - i förhållande till valresultat. Därför anser Liberalerna i Umeå att styrelser ska utses på professionell grund - inte politisk. Då skulle en valberedning dessutom kunna få i uppdrag att föreslå en styrelse med jämn könsfördelning.

Har ej lämnat kommentar

V nöjer oss inte med 40 % utan anser att det bör vara 50-50. Bara Vänsterpartiet tar här sitt ansvar med vår partiprincip om att minst 50 % av alla fördelade poster ska gå till kvinnor. Det är Vänsterpartiets som enskilt parti som gör att helheten procentuellt ser bättre ut än vad den i praktiken är.

Idag är många kommunala bolagsstyrelser kraftigt dominerade av män. Förutom att vi vill arbeta för ett jämställt samhälle så tror vi även på att våra kommunala bolag mår bra av att deras styrelser har en jämn könsfördelning.

Kommunala styrelser bör vara representativa för befolkningen i stort men misslyckas ofta. När det gäller representation av (juridiskt) kön så ser F! det som absolut nödvändigt med kvotering.

I Sverige har vi en representativ demokrati. Folket väljer i allmänna val vart fjärde år vilka politiska företrädare som ska representera dem och ta beslut i de olika politiska församlingarna under mandatperioden. Lokala folkomröstningar fyller rent formellt inte någon funktion. Politikerna behöver nämligen inte bry sig om resultatet. Folkomröstningen riskerar därmed mer att betraktas som en väldigt dyr opinionsundersökning.

Sveriges politiska system är parlamentariskt. Den eller de som fått i uppdrag att styra samhället måste kunna hålla ett helhetsperspektiv, prioritera olika frågor och ta ansvar för en sammanhållen budget och politik. Skulle vissa frågor brytas ut och beslutas vid en folkomröstning, då skulle ingen kunna ställas till svars för detta beslut (eftersom vi inte vet vem som röstat hur) och de styrandes uppgift skulle bli omöjlig om de tvingas till prioriteringar annorlunda än dess politik. Detta skulle även innebära att starka grupper med stora resurser skulle ha större möjligheter att opinionsbilda och därmed finns stor risk att mindre grupper blir lidande.

Har ej lämnat kommentar

Har ej lämnat kommentar

Folkomröstningar kan vara en bra vägledning för kommunala beslut där normala beslutsprocesser inte fungerar

F! vill främja ett ökat politiskt deltagande och anser att fler folkomröstningar är berättigat.

Har ej lämnat kommentar

Demokrati, öppenhet och delaktighet är ledord vi håller högt och anser att det bör utvecklas på kommunal nivå i takt med digitaliseringens möjligheter.

Vi tror på en deltagande demokrati där våra invånare kan vara mer delaktiga i våra kommunala beslut. Vi vill därför se över möjligheten att med hjälp av digitala medel göra det mer möjligt för invånare att delta i rådgivande folkomröstningar om olika kommunala frågor.

Vi måste värna om de direktdemokratiska aspekterna i den kommunala demokratin.