Klicka runt i kartan för att se hur många personer som insjuknat och dött av bakterien i länen.

Clostridium Difficile är en tarmbakterie som drabbar över 7000 svenskar årligen. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har den dödat fler svenskar än den anmälningspliktiga och multiresistenta bakterien MRSA – tidigare kallad sjukhusjukan.

Vissa personer är naturliga bärare och är man ung och frisk är symtomen oftast lindriga med bland annat diarréer. Men är man äldre eller sjuk är riskerna avsevärt mycket större. I allvarliga fall tvingas man operera bort delar av tarmen och ha stomipåse, i värsta fall kan man dö.

– Det innebär att man får en förlamning av tjocktarmen och då upphör transporten av avföring i tarmsystemet, tjocktarmen vidgar sig och släpper in alla möjliga bakterier. Då kan man få en akut bukhinneinflammation och då måste man operera för att rädda livet helt enkelt, säger Torbjörn Norén, läkare i Örebro.

Farlig med antibiotika

Tarmbakterien blir farlig när patienter har fått antibiotika. Eftersom medicinen slår ut även de goda bakterierna i tarmfloran, så försvinner kroppens eget försvar. Det gör att Clostridium Difficile kan växa fritt, då den är resistent mot många former av antibiotika. Särskilt problematiskt blir det när Clostridium Difficile tar sig in på sjukhusen. Eftersom bakterien lämnar ifrån sig sporer kan den överleva länge och fastna åratal i vårdmiljön, vilket gör den väldigt smittbenägen.

Kan inte analysera bakterien

Men trots att svenskar dör av Clostridium Difficile varje vecka är verktygen som flera landsting har fortfarande begränsad. SVT Västnytt kan idag avslöja att sjukhus runt om i landet inte själva kan analysera bakterien. Därför kan man inte snabbt se om en patient drabbats av en lindrig variant, eller en mer dödlig typ som lättare sprider sig från patient till patient.

– Metoderna för att identifiera problemen finns inte riktigt, säger Thomas Åkerlund, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten som ansvarar för den nationella övervakningen.

– Det finns flera hundra varianter av den här bakterien och endast fyra varianter har gett upphov till utbrott. Så det är svårt att veta om det är en av de fyra eller inte.

Vad blir det för konsekvenser?

– Om man inte upptäcker utbrottet så sprider sig smittan vidare, från patient till patient.

Väldigt smittsam

Eftersom bakterien är så smittsam, och kan överleva i sjukhusmiljö i flera år, är hygienen och hanteringen av patienter viktigt. Något som bland annat blev tydligt på Ystad lasarett där ett 30-tal patienter smittades och tio dog under ett utbrott av en särskilt aggressiv typ av tarmbakterien år 2012. I nuläget finns ett frivilligt rapporteringssystem där samtliga positiva fall av Clostridium Difficile rapporteras till Folkhälsomyndigheten. Men det ger inte tillräckligt med information för att veta vad som exakt ligger bakom tarmbakteriens utveckling.

– Sådan information skulle kunna vara en tydlig utvecklingspotential, säger Thomas Åkerlund.

Det skulle göra att ni snabbare skulle ha koll på när det är ett utbrott?

–Ja, precis. Då skulle vi kunna korrigera siffrorna för detta.