Sverige har under åren 2006 till 2013 tagit emot i snitt 18 flyktingar per 1 000 invånare, men fördelningen mellan kommunerna är väldigt ojämn. Trots att frågan har varit på tapeten flera gånger tidigare tar vissa kommuner fortfarande ett långt större ansvar än andra.

SVT har tittat på vad kommunerna i toppen och botten av mottagarligan har gemensamt. Ett av flera tydliga mönster är det politiska styret.

Borgerligt styrda kommuner har i genomsnitt tagit emot 13 flyktingar per 1 000 invånare (den blå cirkeln) de senaste två mandatperioderna. De vänsterstyrda kommunerna har nästan tagit emot dubbelt så många.

Vissa kommuner tar knappt emot några flyktingar alls. Längst ner på listan återfinns till exempel Lekeberg, Klippan, Öckerö och Vellinge. Bland de 50 kommuner som tar emot minst antal flyktingar är 39 borgerligt styrda och 2 vänsterstyrda. Övriga har haft ett blandat styre eller bytt styre under de senaste två mandatperioderna. (Håll muspekaren över cirklarna nedan för mer information.)

Arbetslösheten spelar roll

För att underlätta för flyktingar att etablera sig i samhället införde regeringen en etableringsreform för tre år sedan. Ett av målen med reformen är att varje nyanländ person ska vara ute i arbetslivet efter högst två år. Men utvärderingar visar att tidsplanen är svår att hålla.

SVT:s granskning visar att hela 44 av de 50 kommuner som tar emot flest flyktingar har en arbetslöshet över rikssnittet. Det omvända gäller för de 50 kommuner som tar emot färst flyktingar. Där har 44 av kommunerna istället en arbetslöshet under rikssnittet.

Rika tar emot få

SVT har besökt två svenska kommuner som skiljer sig åt sinsemellan. Mellan 2006 och 2013 tog Borlänge med sina 50 000 invånare emot 2 482 flyktingar. I Täby bor det 66 000 personer, men kommunen tog bara emot 206 flyktingar under samma period.

– Vi är naturligtvis beredda att titta över alla avtal, det måste ju alla göra kontinuerligt, säger Leif Gripenstam (M), kommunalråd i Täby.

Borlänge och Täby skiljer sig även åt vad gäller invånarnas inkomst. I Borlänge var medianinkomsten år 2012 224 000 kronor om året – i Täby 297 000 kronor. Det är ett mönster som återkommer när man tittar på kommunerna som tar emot minst respektive störst antal flyktingar.

Bostäder en nyckelfråga

En vanlig förklaring till snedfördelningen är bostadsbrist, närmare bestämt bristen på hyresrätter. Bland de kommuner som tar emot minst antal flyktingar är mönstret tydligt – nästan alla har färre hyresrätter än rikssnittet.

I Täby tar man emot 30 flyktingar per år. Ingen ökning är planerad och enligt kommunalrådet Leif Gripenstam (M) är det just bristen på bostäder som är orsaken. Fram till för 15 år sedan fanns ett kommunalt bostadsbolag med 2500 lägenheter i Täby men det såldes av den moderata kommunledningen och majoriteten av de lägenheterna har nu ombildats till bostadsrätter.

Även bland de 50 toppmottagarna är antalet kommuner som har fler hyresrätter än rikssnittet ganska få, bara 12 stycken.

Det generella mönstret är alltså att borgerligt styre, hög inkomst och/eller få hyresrätter innebär att man tar emot få flyktingar.

I bubbeldiagrammet nedan kan du själv se hur din egen kommun ligger till. Ju längre till höger på diagrammet, desto fler flyktingar tar kommunen emot – ju högre upp, desto högre arbetslöshet. Färgen visar vilket politiskt block som styr kommunen.

En kommun, Sorsele, tar emot så många flyktingar i förhållande till befolkningsmängden att cirkeln hamnar utanför diagrammet. Sorsele tog emot 157 flyktingar per 1 000 invånare och har haft en arbetslöshet på 7,5 procent. Kommunen har haft ett blandat politiskt styre.